jobb till våren

jag skrev på för en skola i förra veckan. det är ett vikariat under våren i en ma/no-profil vilket känns stimulerande. jag är verkligen sugen på att börja jobba igen, även om jag trivs bra som pappaledig.

det var lätt för mig att få jobb. så gott som alla ansökningar ledde till intervju och jag hann få ett par jobberbjudande innan jag slog till.

förmodligen kommer jag att skriva mer om kursplaner och lektionsplanering framöver och till våren kommer säkert bloggen att handla om konkreta skolsituationer. men den gamla inriktningen ska finnas kvar parallellt.

populär sälutbildning

den särskilda lärarutbildning, säl, som jag har gått är populär hos kommunerna berättar dn. under försöksperioden har 5000 personer nått lärarbehörighet. de flesta av dem var obehöriga som kompletterat tidigare utbildningar. andra har kompletterat sina lärarutbildningar.

min erfarenhet av utbildningen är att det gav mycket att plugga samtidigt som jag jobbade. det var lätta att omsätta de nya kunskaperna i praktiken. det gick fort att testa vad som funkade för mig. jag tror att jag präglades av en kultur där reflektion och ständigt lärande är en viktig del.

sedan hör det till saken att jag aldrig hade gett mig in på en traditinell lärarutbildning med allt vad det innebär av studielån och blodpudding. det funkar inte med familj, jag kanske är för gammal för det och jag har ju redan en examen.

det livslånga lärandet är inte bra en floskel - i säl-utbildningen pågår det. låt sälfärsöket bli permanent.

försvinnande historia

ok, nu fattar jag vad fp menar om att historia m fl ämnen kan försvinna i den timplanelösa skolan- gp har en lång debattartikel. jag tycker de har en poäng eller två. samtidigt tycker jag att kursplaneerna och målstyrningen tillräcklig värnar ämnena. problemet är snarare att eleverna ofta inte är tillräckligt delaktiga i och informerade om målen för undervisningen i den timplanestyrda skolan.

jag var på timplanelösa vittra igår och de gör mycket för att lyfta fram målen i projektarbetena. de är generellt bättre på detta än somliga lärare jag har sett i timplaneskolor.

insändare i svd av bernt lundh

svd insändarsida häromdagen.

det är ett mycket bra svar på gnället över förslaget att slopa timplanen. läs den.

kan vi begära att alla elever når g?

uppnåendemålen är förvisso satta så lågt att alla elever i grundskolan ska ha möjlighet att nå dem. men i somliga fall lyckas man inte. det kan gälla elever:
* med dyslexi
* med bokstavsdiagnoser
* som saknar motivation och stöd hemifrån

den senare gruppen torde vara den största och den med störst ökningstakt. i så fall är frågan hur man motiverar dessa elever. mitt svar är att det fungerar bättre med modern pedagogik än med föråldrad.

lösningen stavas snarare tematiskt arbete, ämnesintegrering, timplanelöst, elevstyrt, mm än ordningsregler, stoff, läxor, betyg och skollag.

timplanedelegationens rapport

den finns att läsa på regeringskansliet.

den innehåller mycket intressant, men den är lång. jag hinner inte läsa den nu. någonstans måste det väl finnas någon liten bisats som ger björklund fog för att påstå detta om att historia och geografi riskerar att försvinna.

björkis igen

svd skriver om timplanerapportens mottagande:
Humanistiska ämnen som historia och religionskunskap hamnar i strykklass om timplanen slopas, varnar folkpartiet. I vissa skolor skulle sådana ämnen kunna avskaffas i smyg.
- Att avskaffa timplanen vore ytterligare ett steg på vägen från bildningsskola till flumskola, säger fp:s Jan Björklund.

det är ju en simpel konspirationsteori att historia och geografi skulle avskaffas utan timplan. var finns stödet för detta? visa mig den so-lärare som tycker det är ok? var finns den skolledare som låter eleverna missa dessa mål? det finns väl ingen lärare som skulle sätta betyg utan att ha undervisat eleverna?

bra med skrotad timplan

tänk om undervisningen kan bli bättre utan timplan. exempelvis kan svaga elever koncentrera sig på kärnämnena. det blir lättare för lärarna att ge svaga elever mer stöd. en elev som har en lång ställtid kan fortsätta jobba när hon väl kommit igång, utan att bli avbruten när lektionen är slut. det blir lättare att integrera ämnen och jobba i projektform. det blir enklare att organisera studiebesök osv. och många friskolor lyckas bättre än de kommunala, och de kör timplanelöst. vittra skolor är ett exempel.

sen kan man faktiskt ifrågasätta pisaresultaten på goda grunder. läs vad svein sjöberg skriver i pedagogiska magasinet nr 2 maj 2005.

skyll inte iv på nya lärarutbildningen

svd skriver om att iv blivit största gymnasieprogrammet i stockholm och att vi måste ta detta på allvar och fundera över orsakerna. som en förklaring anger de brister i den nya lärarutbildningen.

men hallå! de första eleverna gick just ut. de kan inte ha varit med och undervisat de elever som nu går iv, än mindre varit delaktiga i att lära dem läsa.

vad är det för fel på skolans kunskapskultur?

pj anders linder hävdar i svd att vi behöver en ny kunskapskultur. för om timplanen avskaffas får inte eleverna tydliga besked om att de "ska läsa historia och geografi". vad menar du pj?

alla lärare vill ge eleverna kunskap. motsatsen vore helt absurd. det är för enkelt att avfärda motståndarna med ordet flumskola. den viktiga frågan är vilken kunskap och hur den ska delges eleverna. där går våra åsikter isär.

pj, sitter du vid ditt bord och föreläser för redaktionen hela dagarna och pekar med hela handen?

eller har ni en flumredaktion? en redaktion där ni arbetar tillsammans, under ömsesidig respekt. där ni kommer fram till arbetsformer under ordnade former där alla har visst inflytande.

jag tycker inte att elevernas arbetsmiljö ska behöva vara sämre än de vuxnas. så enkelt är det.

betyg ger elever bättre kunskaper?

expressen kör på ganska onyanserat och menar att skolan är kravlös:
Regeringen och skolverket har försökt fasa ut alla moment som upplevs som ansträngande.

de ser skolverkets förslag om tidigare betyg som en patentlösning. expressen tror att det är så enkelt som att införa mer betyg så kommer sverige högre upp i pisa-rankingen.
Alla elever bör få åtnjuta privilegiet att gå i en skola som ställer tydliga krav på kunskaper

visst är det en lockande tanke. mer betyg och pluggskola så ordnar sig allt. men så enkelt är det inte. man måste akta sig för förenklingar av den typen. det är utlopp för en längtan tillbaks till den skola författaren gick i. varför kan man inte diskutera skolan utifrån styrdokumenten och utifrån det samhälle vi lever i idag och vilken riktning vi vill ha. inte vill vi väl gå baklänges in i framtiden?

stickprov i 785 sidor

kan man göra mer än snabba stickprov när man ska granska ett dokument som skollagsförslaget. jag letade rätt på paragrafen om mobiltelefoner och sen läste jag litet vidare och hittade ett intressant stycke två paragrafer längre ned. men jag har skrollat åtskilliga sidor till utan att hitta något intressant.

det finns säkert mer att debattera. men det är inte särskilt lätt att få överblick över förslaget. dokumentet är på 785 sidor. det tar åtskillig tid bara att läsa igenom innehållsförteckningen.

jag har hinner inte plöja igenom ett så digert material. och är det inte lika ogenomträngligt för de flesta som läser det. vilka politiker orkar ta ställning till detta? vilka orkar komma med genomtänkta remissvar? faran är att denna diskussion endast berör den närmaste kretsen av byråkrater. skolan är så viktig att debatten måste engagera fler än så. annars blir det så ytligt som jag har skällt politikerna för tidigare. är det inte ett problem för demokratin att beslutsunderlagen är så svårgenomträngliga?

rätt till G?

i skollagsförslaget (4:e kapitlet 14 §) skriver man att:
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall han eller hon ges sådant stöd. För elever i grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan skall det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven skall ha möjlighet att nå de mål som minst skall uppnås enligt läroplan och kursplaner.

det är en skärpning jämfört med den nuvarande skollagen (4 kap. 1 § ) som säger att:
Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga
till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

det verkar som om regeringen vill lagstifta fram fler elever utan ig. syftet är lovvärt, men är det möjligt? det kan komma att kosta mycket för många kommuner. samtidigt är det en väldigt vacker tanke att alla ska ha möjlighet att nå g i alla ämnen. visst är målen satta så att det bör vara möjligt men vad händer då det ändå misslyckas? risken finns att några elever utpekas som obildbara om man driver det för hårt. kanske är det bättre att tillåta några enstaka ig?

snacket i lärarrummet kan vara rått ibland. kommer man att friskriva sig ansvaret genom att hävda att eleven erbjudits möjligheter? elever som inte lyckas kan stämplas som otacksamma och lata. eller rent av slussas över till särskolan. är det den sorteringen vi vill ha?

sannolikt leder det även till betygsinflation. läste om en skola som skröt med att 99 % av eleverna nådde minst g i kärnämnena. samtidigt redovisade de att cirka 95 % nådde g på de nationella proven. de måste verkligen jobbat hårt sista vårveckorna.

Skolverket korrigerar sig självt

skolverket tar, i en ny rapport, avstånd från sina tidigare påståenden att det inte går att påvisa att lärarutbildning har någon betydelse för resultatet. i dagens pressmeddelande skriver man att:
resultatet av Skolverkets inspektion 2004 visar på en större spridning i kvaliteten i det pedagogiska arbetet i kommuner med låg andel lärare med pedagogisk utbildning.

skolverkets slutsatser är klent underbyggda. (sid 117)
En analys har gjorts om bakgrundsfaktorer som elevernas kön, utländska bakgrund och utbildningsnivå hos föräldrarna har haft betydelse för skillnaderna i kunskapsresultaten. Slutsatsen är att skillnaderna kvarstår även efter det att hänsyn tagits till relevanta bakgrundsfaktorer.

jag tror att bakgrundsfaktorerna spelar större roll än vad skolverket vill låtsas om. på sidan 113 skriver de så här:
Analys av registerdata visar att det finns en viss samvariation mellan kommunstrukturella faktorer och andelen lärare med pedagogisk utbildning.

det är min fetning av ordet viss. resultaten kan tolkas hur som helst men skolverket väljer att tolka dem på detta politiskt korrekta sätt. dvs man vill hålla sig väl med lärarfacken och sossarna.

hela rapporten finns på Skolverkets lägesbedömning 2005

jag skrev tidigare om den tillbakadragna rapporten. bl a här