beslag av mobiler

lärare måste få laglig rätt att beslagta mobiler och annat som stör ordningen. annars blir det total anarki och vi halkar efter i pisaundersökningen. ja, så resonerar många som skriver ledare och debattartiklar. skolpolitikerna tycker lika dant baylan och björklund är nog ense i den frågan. själv tycker jag det är onödigt att lagstifta om sådant. om lärarna behöver stöd i lagen för att få ordning på mobilerna så är de inne på fel spår ändå.

eftersom det nu ändå finns ett förslag till ny skollag* kan det vara kul att se hur förslaget ser ut (sidan 24):
4:e kapitlet 12 § Omhändertagande av föremål
Rektor eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller kan utgöra en fara för säkerheten i skolan. 24
Ett omhändertaget föremål skall återlämnas senast vid skoldagens slut.

det är vagt formulerat. å ena sidan kan man inte namnge varje föremål som kan anses störande. listan skulle bli för lång; mobiler, mp3-spelare, bandspelare, spel, kameror, etc. å andra sidan lämnar denna skrivning öppet för godtycke. kan man omhänderta vad som helst som läraren anser stör ordningen? pengar, godis, privata anteckningar, kepsar, utmanande klädesplagg, skor, peruker, mm. säkert kommer det att levereras tolkningar från skolverket men detta blir ytterligare en regel att hålla koll på för oss lärare. det blir ytterligare diskussioner om symptomen på problemet och inte problemet i sig.

den nuvarande skollagen skriver, såvitt jag kan se, inget om omhändertagande av föremål.

* Utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag m.m, 2005-06-20 .

tjejerna tar över

vi känner ju till skolverkets utredning som visar att pojkar lyckas sämre i skolan än flickor. expressens pm nilsson målar med breda penseldrag en bild av hur det börjar med skillnaden mellan pojkars och flickors kläder, könsroller som befästs, skillnader i lekar på dagis, sömre språkutveckling för pojkar och genom hela skolan bättre resultat för flickor.

om man tittar i dagens samhälle har 45-åringar ungefär lika bra utblidning, oavsett kön, men ju yngre personer vi tittar på desto större blir skillnaderna. till kvinnors fördel. "Hos 30-åringarna har var tredje kvinna högre utbildning men bara var femte man." 33 % mot 20 % alltså! tanken svindlar.

vi kanske står mitt uppe i en revolution av arbetslivet. det är fortfarande kvinnor som föder barn. det gäller kanske fortfarande att män anställer män eller att män har någon slags konkurrensfördel på arbetsmarknaden. men om man antar att utblidning lönar sig kommer det så småning om att tippa över. fler kvinnor i ledande ställning anställer fler kvinnor, helt enkelt för att de är bättre utbildade. när det vänder kan det ske med en jordskredseffekt. snart lever vi kanske i det första verkliga matriarkatet!

det är viktigt med positiva motbilder

jag såg en blänkare på skolporten om hur man skapar en lugna arbetsmiljö i skolan. där finns tips från magnus nyberg blixt som också skrivit en bok om detta. jag tycker han verkar vara på rätt spår och som skoldebatten ser ut idag behövs det verkligen positiva motbilder. det går att få arbetsro i skolan utan auktoritära metoder och nya lagar. det krävs bara att man tänker till litet och vågar pröva nya ideer.

läs boken, det tänker jag göra! läs mer om boken på magnus hemsida. det finns en längre artikel om dem på hos lr.

bortrest

jag kommer att vara bortrest under måndag till och med torsdag och hinner inte blogga då.

miljöpartiet pressar sossarna om skollagen

peter eriksson och mikaela valtersson beskriver på dn debatt hur de ser på regeringens skollagsförslag och skolans framtid. det är väl värt att läsa. nu börjar debatten bli intressant. några stickord från artikeln: lokal frihet, individualisering, pedagogisk mångfald och avskaffande av timplanen.

miljöpartiet menar att lärare, elever och skolledare tillsammans bäst utformar de strukturer som uppfyller målen.

budgetpropositionen och skolan

jag skulle gärna skriva om det fruktansvärda som hänt i Lerum. ju mer jag läser och ser på tv desto fler frågor dyker upp. det är angeläget att försöka lära så mycket som möjligt ur en händelse som denna.

men detta ligger utanför syftet med min blogg. jag vill istället skriva om budgetpropositionen som kom i september. där talas det nämligen om reformering av grundskolans styrdokument och det hör till kärnan för vad jag vill blogga. den som vill fler allmänna nyheter rekommenderas skolporten.se.

så här står det i Budgetpropositionen för 2006, Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, sidan 63.

"Översyn av skolans mål-, resultat- och uppföljningssystem Skolverket har i uppdrag att senast den 1 november 2005 redovisa bland annat förslag till justeringar i de kursplaner för grundskolan som gäller de ämnen, där brister i elevernas kunskaper kunnat konstateras, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse (U2005/3844/S).
/.../
Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen ta initiativ till en bred översyn av hur nuvarande mål- och uppföljningssystem med målnivåer och nationella prov kan stärkas och utvecklas för att bibehålla kvaliteten i utbildningen. I detta sammanhang kommer även kursplanerna för grundskolan att behöva ses över. Viktigt i sammanhanget är också att översynen görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv."

regeringen vill alltså ändra styrdokumenten så att fler elever kan nå godkänt. vad innebär formuleringarna bred översyn och ses över? handlar det bara om smärre förändringar eller en helt nya kursplaner?

och när ska detta ske? är budgeten tagen? nej! en proposition är regeringens förslag till riksdagen. just nu pågår förhandlingar med stödpartierna. i november - december fattas beslut.

närmast kommer jag att försöka ta reda på hur skolverkets förslag till förändringar kommer att se ut.

skolverkets sammanställning

en stor rapport om läget i skolorna. bland annat om brister i betygssättning. mer kommer när jag läst.

undfallande av Viscovi

lördagens svd innehåller en väl slätstruken försoningsartikel. jag tycker att skoldebattens svängningen mot det auktoritära är allt för allvarlig för att björklund ska slippa undan så lätt.

Min mamma får pedagogiska magasinet och så småningom får jag det av henne. jag tycker om tidningen och läser den ofta. nummer 3 augusti 2005 har temat demokrati och delaktighet och det passar bra som alternativ läsning till björklund. bara Fejans ledare är värd att kolla in om man inte orkar mer.

Dino Visconi skrev så här till mig nyligen. "Jag har länge förundrats över att Björklund mfl:s ståndpunkter inte mött mera motstånd i debatten. Men lyckligtvis verkar jag inte vara ensam om att tycka att de är en smula populistiska." pedagogiska magasinet är således en sådan motkraft.

Slutligen kan man fundera över vad Skolverket tycker...?

miljöpartiet vill ge eleverna mer inflytande

tidningen stockholm city skrev om det igår. så vitt jag kan se har idéerna flera år på nacken. hur som helst är spännvidden mellan Björklund och mp stor. samtidigt söker fp en uppgörelse med mp angående etableringsrätten för friskolor.

mer om Björklund

jag har hittat en äldre artikel som är belysande. bl a vill han ha en ny läroplan! innan vi ens har fått den nuvarande implementerad ordentligt. jag tänker inte kommentera hans artikel nu. bara en kort kommentar:
mycket av det som Björklund ser som fel i läroplanen är enligt min uppfattning resultatet av missuppfattningar, motsträvighet i lärarkåren, feltolkningar och överentusiastiska ansatser. vi borde börja med att införa lpo 94 ordentligt. sedan kan vi utvärdera.

det finns stora risker med att byta läroplan nu. vi skulle tappa många pågående bra aktiviteter och vi skulle förmodligen få se pendeln svänga långt tillbaks mot förmedlingspedagogik och katederundervisning.

Björklund fattar nog inte riktigt

Jan Björklund replikerar på Dino Viscovis artikel som jag skrev om tidigare. Björklund motsätter sig en demokrati där eleverna bestämmer i skolan.

Vet inte Björklund att vi, enligt styrdokumenten, ska arbeta demokratiskt i skolan? Det går inte att komma ifrån annat än genom införandet av en helt ny läroplan. Är det vad han vill? Frågan borde istället vara hur vi ska tillämpa det demokratiska arbetssättet i skolan?

Björklund exemplifierar med extremer, exempelvis gymnasier som styrs av styrelser med elevmajoritet. Alla vill kanske inte att alla skolor ska ledas av elevstyrelser. Men, på de skolor där de vill pröva detta bör de väl ändå få det? Är inte Björklund för valfrihet?

Björklund förfasar sig över att tonåringar kallar varandra och sina lärare för "hora". Orsaken skulle vara för mycket elevdemokrati och Björklunds botemedel är mer undervisning i historia och religionskunskap. Och ordning och reda får man förmoda. Ska eleverna tvingas att uppföra sig eller?

Ingen vill att eleverna ska bete illa mot varandra. Men är detta ett misslyckande för demokratin? Det kan lika gärna vara ett misslyckande för den auktoritära modellen. Handen på hjärtat Björklund - är det inte bättre om vi når fram till en bra skola med hjälp av demokratiska metoder hellre än med auktoritära? Med demokratiska metoder går det att får studiero i klassrummet, det går att få bort mobbning och det går att förhindra kränkande beteenden.

Sen hör det till saken att verkligheten inte är så svartvit. Ofta blir man tvungen att blanda demokratiska och auktoritära medel. Åtminstone till en början. Men strävansmålet bör alltid vara den demokratiska arbetsformen.

många lärare struntar i läroplanen

om man hårddrar det kan man faktiskt säga så efter att ha läst mitt x-jobb.

Några av mina slutsatser var:
"Många av lärarna tycks dock inte alls påverkas av styrdokumenten, kollegorna eller eleverna, vilket kan betecknas som anmärkningsvärt. ... Det märks även tydligt att de äldre lärarna bygger sin planering på gammal erfarenhet. Merparten av lärarna var påtvingat individualiserade. Man kan därför tala om en individualistisk undervisningskultur i Hargreaves' och Lorties mening.
Den påtvingade individualismen kan vara tecken på problem i systemet. Flera av undersökningens lärare vill samarbeta mera men menar att arbetsformerna inte stödjer detta. Några upplever sig också sakna stöd från ledningen för detta."

jag skrev det under hösten 2004 som avslutning på mina tudier vid lärarhögskolan i stockholm. ämnet valde jag av ungefär samma orsaker som jag startade denna blogg. läs det! länk till examensarbetet finns till höger.

i min studie har jag undersökt förhållandena på en skola. det behöver inte vara lika dant över allt, men jag misstänker att det är så illa på många skolor. vad tycker ni som läser detta? kommentera gärna!