IT-matematik ja tack!

nu startar debatten om it i de nya kursplanerna för grundskolan. Peter Becker, DIU, samlade några lärare till en workshop och vi skrev ett förslag till ändringar av kursplanen i matematik.

idag skriver Claes Johnson om IT-matematik på Ny Teknik Debatt.

läs mitt tidigare inlägg om hur vi skrev förslaget till kursplan i matematik.

nu har vi chansen att påverka politikerna som ska besluta om de nya kursplanerna i vår!

datorn som miniräknare

det finns många berättelser om hur man med framgång kan få eleverna att göra de mest fantastiska saker i datorn. förra året gjorde mina sexor hela statistikprovet i Excel.

i år hade vi emellertid prov på två kapitel, geometri och statisktik. med ett krånglande nätverk i bakhuvudet beslöt jag att det blott var tillåtet att använda datorn under provet. man fick använda den men man måste inte. det är en viss skillnad.

alla elever gjorde det mesta av provet för hand. fler än hälften hade datorns miniräknare igång, de andra använde mobilen eller i enstaka fall en vanlig miniräknare. runt tio procent av eleverna ritade diagram i kalkylprogrammet. dessa printade vi ut och bifogade provet. en elev använde en formel i kalkylarket för att lösa en uppgift och det blev en spännande lösning.

jag hade visat några elever summafunktionen och hur man skriver in en / och antalet värden så att man kan räkna ut medelvärdet. sista uppgiften i provet handlade om att räkna ut sista värdet i en serie data där man även visste medelvärdet.

en typisk lösning är att multiplicera medelvärdet med antalet värden och sedan subtrahera de kända värdena. då fås det okända värdet.

Somliga elever prövar sig fram genom att testa ett värde i taget och når så småningom fram till det tal som ger det rätta medelvärdet. en svaghet med detta sätt att räkna är att man måste knappa mycket på miniräknaren. resultaten på vägen mot lösningen innehåller många decimaler vilket avskräcker. ett annat stort problem är risken att man slår fel på miniräknaren och tappar bort sig.

eleven i min grupp skrev in de kända medelvärdena i kalkylarket, lade till sin gissning för det okända värdet, tryckte på summatecknet, / och en sjua ty det var sju värden. sedan var det lätt att gissa på olika värden tills medeltalet blev rätt. ett enkelt sätt att lösa uppgiften! även ett elegant sätt att lösa uppgiften eftersom det är så enkelt.

se uppgiften här, utvecklad till en övning

digital kompetens i nya läroplanen?

datorn i utbildningen, DIU, samlade ett tjugotal grundskollärare för en workshop i fredags. vårt mål var att skriva in så mycket IT som möjligt i ett svar på tredje remissomgången för de nya kursplanerna. jag jobbade med kursplanerna för fysik och matematik.

efter hand blev det ganska enformigt att skriva in ordet digitalt eller något synonymt i stycke efter stycke. när vi tillsammans gick i genom planen för matematik slog det mig att man borde lyfta upp den digitala kompetensen till ett eget område.

det finns även andra som menar att IT borde ingå i matematiken eftersom

• dagens IT-samhälle bygger på matematik, men inte på vilken matematik som helst
• skolan bör lära ut sådan matematik som dagens IT bygger på och använder
• matematik och IT kan slås ihop till ett ämne: IT-Matematik

citatet ovan är från Claes Johnsons, professor i tillämpad matematik vid KTH, blogg.

hellre än att dutta in ordet digitalt här och där i kursplanen beslöt vi oss alltså för att skriva in digital kompetens som ett eget område jämte aritmetiken, algebran osv.

Sedan spånade vi tillsammans fram åtta punkter i form av stödord som vi tycker kunde ingå i det centrala området digital kompetens. jag har försökt klä punkterna i några fler ord, se nedan.:

Digital kompetens
(förslag till nytt innehåll i kursplanen för grundskolans matematik)
- Interaktivitet. En viktig komponent av problemlösning är att kunna manipulera/ordna symboler. Att testa sig fram är en metod att lösa problem vilken underlättas med datorns hjälp att skapa struktur likaså.

- Kommunikation. Matematik är ett kommunikationsämne. En lösning består av flera pusselbitar. Det gäller att berätta vad man har kommit fram till. Redovisa sina lösningar. Det är viktig medborgarkompetens att kunna kommunicera väl och IT effektiviserar kommunikationen.

- Kreativitet. En väl utvecklad digital kompetens ger en bred repertoar av verktyg för att skapa matematik. information och infallsvinklar från nätet befrämjar kreativiteten.

- Simuleringar och animationer. Datorns möjligheter att visualisera samband och förlopp ger stora möjligheter till ökad matematikförståelse. Det kan utnyttjas både vid lärande och bedömning.

- Kollaborativt lärande. Att lösa problem är ofta ett lagarbete och den enorma repertoar av kommunikationsformer som internet erbjuder innebär ökade möjligheter att samarbeta vid problemlösning.

- Kalkylprogram erbjuder rika möjligheter att hantera och presentera data, simulera, rita grafer, undersöka funktioner, göra budgetar, mm.

- Ritverktyg. Datorn erbjuder större möjligheten skapa snygga bilder, modeller, animeringar, filmer, mm än vad de flesta elever förmår med penna och papper.

- Digitala spel erbjuder oändliga möjligheter att träna logisktt tänkande, öva upp analytiska förmågor, etc.

det har varit tre snabba remissomgångar under hösten men nu dröjer till april 2010 innan skolverkets förslag läggs fram. under den tiden har vi alla möjlighet att diskutera hur man utformar ett förslag om digital kompetens i inom matematikämnet. välkommen att lämna dina synpunker.