Björklund om obehöriga lärare

Läs gärna en längre artikel med Jan Björklund om obehöriga lärare på DN debatt.

Björklund serverar en del fakta och han verkar, på grund av artikelns längd, mer nyanserad än vanligt. Ändå går det inte att komma ifrån tanken att han bara vill värna det bestående och plocka väljarpoäng genom att skrämmas med det okända. Johan Norberg kallar det skolexempel på skråväsende

Tacka vet jag Vittra friskolor. De anställer gärna obeöriga lärare eftersom de anser att det berikar.

skolverksrapporten sågades ju av lärarfacken redan när den kom första gången. men det betyder inte att de bara värnade sina egna intressen. i Lärarnas tidning (Lärarförbundet) skriver man på ledarplats att "Skolverkets stora misstag var att man utgick från betygen och använde dem för att mäta effektiviteten". Det är helt min åsikt.

Läs hela ledaren på deras sajt.

Dino Viscovi

jag läste just gårdagens svd och där finns en kanonbra artikel på bännpunkt. den beskriver hur skoldebatten svängt över mot ordning och disciplin precis som jag har uppfattat det. så här ser jag det och här finns motivet till att jag startade denna blog.

Frisk debatt om rapporten

Det är en frisk debatt om rapporten på SvD. Läs kommentarerna! Många av inläggen går på linjen att en obehörig lärare med goda ämneskunskaper kan vara nog så bra på att undervisa. Det riktas stark kritik mot lärarhögskolan, även från lärare. Sen är det många stolligheter som vanligt. Det ger en bra bild av hur skolan uppfattas hos vanligt folk.

den tillbakadragna rapporten

i vintras blev skolminister baylan prickad för sin inblandning i tillbakadragandet av en kontroversiell rapport från skolverket. rapporten har nu kommit ut igen, något omarbetad, men slutsatserna består. i korthet handlar det om två saker: friskolor och kommuner med många friskolor har bättre resultat samt att det inte går att påvisa att lärarutbildning har någon betydelse för resultatet.
folkpartiets jan björklund är naturligtvis på hugget. läs mer på dn.se
jag har läst sammanfattningen av rapporten och tycker att politikerna drar för stora växlar på rapporten. där är fullt av brasklappar som det alltid är i forskningsrapporter. att friskolor är bättre kan, enligt rapporten, bero på att de skummar grädden av mjölken, dvs får ett bättre elevunderlag än de kommunala grannskolorna. det lår väl inte så konstigt. har vi inte alla den känslan. den andra brasklappen handlar om att rapportens slutsatser grundar sig på betyg. det kan finnas skillnader mellan olika lärares tolkningar av målen. jag skulle vilja säga att det finns stora skillnader i skolors tolkningar av målen och att det leder till att betygen för en likvärdig prestation är högre på vissa skolor. det ligger nära till hands att misstänka att friskolor tenderar att sätta högre betyg för att det får dem att framstå som bättre. det är förstås att sticka ut hakan och jag vill absolut inte påstå detta. jag säger bara att det skulle kunna vara så.
slutligen så påvisas inte i rapporten att pedagogisk utbildning har någon betydelse. detta är för vagt beskrivet i sammanfattningen så jag måste nog läsa mer innan jag kommenterar detta. läs mer själva i rapporten!

Lpo 94 i managementlitteraturen

adlibris.se listar 250 titlar om management, men ingen av dessa anknyter till lpo 94 eller någon annan (amerikansk) läroplan. det finns alla möjliga infallsvinklar på hur man ska driva ett företag. själv minns jag att management by walking around var på modet när jag jobbade med forskning och utveckling på 90-talet. en av de mer långsökta varianterna finns i bloggen management by baseball.
men varför i hela världen skulle företagen använda lpo? jo, jag ser det så här. lpo 94 beskriver vilken sorts medborgare vi vill ha. vi tror att vi, genom att följa läroplanen utbildar människor med sådana egenskaper som är till gagn för samhället och företagen. om så är borde företagen vilja bygga vidare på det arbete som vi gör i skolorna. exempelvis genom att bedriva värdegrundsarbete med personalen.
det är kanske olönsamt med medmänsklighet, demokrati och moral? det tror inte jag. tidningen fast company har exempelvis predikat att det lönar sig för företag att sträva mot en heterogen mix av kön, ålder, religion, hudfärg, etc. fast company menar att detta främjar kreativitet och därigenom produktivitet.
men varför finns det då inget sug efter personal med lpoiga egenskaper? ser man någonsin en anställningsannons där det sökes en person med väl utvecklad värdegrund? nej, det gör man inte. inom företagen verkar man närmast vilja en återgång till kunskapsskolan, vad man nu menar med det. i denna brist finns ett allvarligt problem. glappet mellan vad som efterfrågas och vad som produceras är ett hot mot lpo 94 och den skola som, när det fungerar, i alla fall jag tycker är väldigt bra.
det borde finnas en diskussion mellan företagen och skolan om vad som är bra med lpo 94 och vad som är efterfrågat i arbetslivet. om vi kunde skapa detta sug från företagen skulle det säkerligen gå lättare att motivera eleverna i skolan. någon borde skriva en bok som förklara lpo 94 för företagen!

Bloglänkar

Trots att jag inte gjort några inlägg på sistone har jag varit aktiv på annat sätt. Jag har upptäckt och läst andras bloggar om skolan. Länkar finns till höger.