grattis magistern!

idag firar vi magistern som skrev sitt hundrade inlägg på bloggen en lärares reflektioner. själv skriver jag just det sextiofemte inlägget. min publiceringsfrekvens har avtagit. dels beroende på att jag jobbar igen men också för att mitt behov av att kommentera alla stolligheter som politiker, myndigheter, ledarskribenter m fl producerar minskat. tack vare alla ni andra som bloggar om skolan känner jag att motargumenten kommer fram även utan min medverkan.

kommer jag att fortsätta blogga då? ja, för min del har bloggandet övergått till ett slags virtuellt lärarrum. i skolan är jag för upptagen med att hinna allt praktiskt. jag sitter nästan aldrig ner i lärarrummet. vidare har nätet den stora fördelen att man kan välja att umgås med likasinnade. även om vi inte alltid tycker lika så har vi det gemnsamt att vi är starkt engagerade i skolfrågor. många kollegor saknar, underligt nog, detta intresse. det blir nästan pinsamt om man säger sånt vi skriver på bloggarna irl. varför är det så?

144 punkter skola

idag presenterar alliansen sin utbildningspolitiska slutrapport. den innehåller 144 punkter med förslag på 51 sidor. vi som debatterar skola måste nog läsa den enär den kommer att ligga till grund för mycken debatt fram till valet (och därefter om det blir ett skifte).

bara g

en av mina elever blev mycket besviken över att bara få g på sin inlämningsuppgift. när vi samtalat en stund kom vi fram till att en brist från min sida vara att jag inte hade redovisat bedömningskriterierna tillräckligt noga i detta fall. jag har nämligen introducerat så kallade bedömningsmatriser, ofta kallade rubrics, i mina klasser. de har många fördelar jämfört med att sätta poäng på prov. framför allt blir eleverna mer medvetna om sitt eget lärande. idag var det verkligen tråkigt att jag inte hade använt en bedömningsmall till uppgiften. i så fall kanske eleven hade sluppit sin frustration. jag länkar till en artikel som berättar mer om bedömningsmallar.

organisk kemi 3

jag har fått ett förtydligandefrån skolverket. det lyder, kort och koncist, så här:

Man kan inte ha mål som ligger utanför de nationella styrdokumenten. Således kan man inte hålla inne godkäntbetyg för elever som inte når mål som ligger utanför de nationella styrdokumenten.

jag hade rätt i min tolkning och det är skönt att ha det svart på vitt. jag har nämligen en känsla av att detta kan vara kontroversiellt på många skolor. det är inte så att jag drar mig för en debatt i ämneslaget, men det kan vara klokt att ta det försiktigt eftersom många blir väldigt upprörda när man för fram dessa tankar.

läs förra inlägget.

är inte detta en stor nyhet?

Ett pressmeddelande
"Utbildnings- och kulturdepartementet
Tydligare, färre och tidigare mål för grundskolan 2006-02-09 11:06

Grundskolans mål- och uppföljningssystem ska ses över. Idag fattade regeringen beslut om direktiven för utredningen.

- Syftet med utredningen är att skapa färre och tydligare mål så att fler elever ges förutsättningar att klara skolan. Utredaren ska också pröva behovet av nationella mål i lägre årskurser, säger skolminister Ibrahim Baylan i en kommentar till dagens beslut. En särskild utredare ska se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att utveckla kvaliteten i utbildningen. Avsikten med översynen är att bidra till ökad måluppfyllelse. Målsystemet ska vara tydligt för dem som är verksamma i skolan och enkelt att kommunicera med elever och föräldrar. Målen bör bli färre och tydligare så att de enklare kan följas upp på alla nivåer i systemet - på elevnivå, på skolnivå, på huvudmannanivå och på den nationella nivån - både i läroplanen och i kursplanerna.

Tydligare målsystem
Utredaren ska pröva om dagens system med mål att sträva mot och mål att uppnå kan utvecklas och göras tydligare eller om det bara ska finnas en typ av mål. Strävan är att göra målen tydligare och lättare att följa upp.

Mål vid fler tillfällen och tidigare
Utredaren ska lämna förslag till ett system med mål och avstämningstillfällen vid fler tillfällen under tiden i grundskolan än i dag. En utgångspunkt ska vara att nationella mål ska fastställas för grundskolans tidiga år, dvs. för årskurs 2 eller 3.

Vidareutveckling och anpassning av uppföljningssystemet Utredaren ska lämna förslag till hur uppföljningssystemet bör anpassas till de föreslagna förändringarna samt till hur det i övrigt kan vidareutvecklas och stärkas. Det gäller såväl för den enskilde elevens studieutveckling som för skolnivån, kommunnivån och den nationella nivån.

Bakgrund
För det första har dagens målsystem haft svårt att få genomslag i skolan. Systemet med mål att sträva mot och mål att uppnå upplevs som komplext av många av dem som är verksamma i skolan. Många upplever dessutom en "målträngsel" p.g.a. att antalet mål i läroplanen och kursplanerna är stort och att mål från tidigare läroplaner ofta lever kvar parallellt med nya mål.

För det andra finns det behov av att stödja målarbetet genom att ha mål vid fler tillfällen än som i dag i årskurs 5 och 9. Det behövs bl.a. för att bättre kunna bidra till en likvärdig utbildning, bl.a. mot bakgrund av variationerna i studieresultat mellan olika skolor samt mellan flickor och pojkar. För det tredje måste uppföljningen av måluppfyllelsen utvecklas på alla nivåer i systemet. Genom att mål införs vid fler tillfällen under grundskolan och motsvarande skolformer skapas bättre förutsättningar för detta.

Kontakt:
Nils Vikmång Politiskt sakkunnig 08-405 35 12 nils.vikmang@educult.ministry.se "

en blogg i skolan

jag har startat en blogg för min klass. syftet är dels att informera om läxor, studiebesök och sånt men också att försöka skapa en bättre gruppkänsla i klassen. både föräldrar och elever är positivt inställda, rent av förtjusta. jag hoppas att det håller i sig.

det fungerar så att jag skriver små inlägg om vad som händer i skolan. dels berättar jag om utflykter, studiedagar mm och dels berättar jag om hur klassen och eleverna fungerar tillsammans. de har fått både ris och ros. elever och föräldrar går in och kommenterar ibland och bloggen har haft tjugotalet besök per dag.

en elev som är duktig på att notera sina läxor i sin kalender har tagit på sig att skriva in vilka läxor klassen har i en veckoöversikt. samtidigt skriver jag förtydliganden av några öppnare hemuppgifter som eleverna tycker är besvärliga.

vi bestämde idag att en elev i elevrådet och en som deltar i klassresegruppen ska få bli medlemmar i bloggen med uppgift att berätta vad som händer inom deras respektive område.

skolan i valet

visst ser det ut som om skolan blir en stor valfråga. moderaterna tar med sig övriga i alliansen och slår sig ihop med mp för att lägga förslag om ändringar i skollagen i riksdagen.

organisk kemi 2

jag skickade följande frågor till skolverket.
1. Kan man, på en skola, ha lokala uppnåendemål som ligger utanför vad som krävs i de nationella styrdokumenten? Ett exempel är lokala mål för organisk kemi, trots att där saknas sådana uppnåendemål i nationella kursplanen för kemi.
2 Antaget att man kan ha sådan mål, som beskrivs ovan, för undervisningen. Kan man hålla inne med godkäntbetyget för elever som inte nått detta mål?

och fick detta svar:
De nationella kursplanerna bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska utformas för att leda mot de nationellt fastställda målen. I den lokala kursplanen handlar det om att konkretisera målen och välja stoff som inte anges på den nationella nivån. De lokala kursplanerna kan således ha ett mer detaljerat innehåll än de nationella kursplanerna. De får dock inte strida mot de nationella målen. Du kan läsa mer om detta i Skolverket allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning. De lokala kursplanerna får inte ställa högre krav på eleverna än vad som framgår av de nationella kursplanerna. Således är de nationellt fastställda betygskriterierna tillämpliga även efter en lokal bearbetning av kursplanerna.

jag har bett om ett förtydligande (att de svarar ja eller nej) på mina frågor enär jag fortfarande undrar.