måndag, mars 26, 2007

it-industrin på offensiven i skolan igen

jag har just deltagit i en tretimmars kurs på ActivBoard, det nya undervisningsverktyget som numera finns i mitt klassrum. jag har ju prövat det själv och är på sätt och vis förtjust. jag gillar it och detta hjälper mig i undervisningen samtidigt som jag känner mig smickrad och upplivad över att någon utvecklar ny teknik för skolan och att rektor satsar hela 15 000 kr (eller vad det nu kostat) på mitt klassrum.

under kursen fick jag se ett par miljoner finesser med programmet och det är verkligen häftigt, jag vill absolut lära mig mer. men mot slutet kom skepsisen krypande. varför talas det inget om den pedagogiska nyttan. det har hänt förr att it-industrin uppfinner saker som ska revolutionera undervisningen, men det gav inga förbättrade resultat. samma sak är det nu. ActivBoard, SmartBoard och vad de nu heter är mest bara traditionell förmedlingspedagogik i snyggare förpackning. hur får man in det sociokulturella perspektivet eller dialogperspektivet? det kan finnas vissa möjligheter men jag tror att nyttan mest handlar om att göra den katederundervisning som trots allt bedrivs litet mer spännande.

jag ska lära mig allt jag kan om tekniken för att kunna bedöma dess möjligheter bättre men jag tror att man får söka utveckla nya former för lärande på annat håll.

söndag, mars 18, 2007

här kommer ett litteraturtips . jag håller på med boken "Pedagogisk bedömning" där Lars Lindström och Viveca Lindberg varit redaktörer. texten "I förväg uppställda krav", av Per Måhl var mycket intressant. i korthet handlar den om att bredda begreppet kriterier. Måhl talar om kriteriebeskrivningar och standards. Han fördjupar det kriteriebegepp som finns i kursplanerna. Särskilt användbar är hans uppdelning i uppgiftsstandards, processtandards och resultatstandards.
det är så jag försöker jobba när jag skriver lokala kursplaner. jag tycker inte det blir tydligt nog om jag modifierar de nationella målen i min kursplan. jag försöker beskriva vilken typ av uppgifter eleverna kan förvänta sig i bedömningen, exemepl på ekvationer eleven ska klara eller liknade (uppgiftsstandards). jag försöker beskriva hur arbetet ska gå till och vilken typ av bedömning vi ska ha, exempelvis laborationer, inlämningsuppgifter, grupparbeten, prov, etc (processtandards ). jag försöker, i möjligaste mån, använda bedömningsmallar eller visa exempel på betygsatta elevarbeten (resultatstandards).
åtminstone gäller ovanstående i teorin. det är ganska mycket arbete att gå från några slappa mål och kriterier som ofta redan finns till en fullständig kursplan enligt ovan. man får göra litet i taget. det är därför jag samlar mina dokument på www.manotek.se så att jag och andraska kunna arbeta vidare på dokumenten nästa gång ett arbetsområde blir aktuellt.
detta hänger även ihop med progressionen, dvs det går att använda samma grunduppgifter i flera åldrar, så länge uppgifterna ges anpassade uppgiftsstandards, processtandards och resultatstandards. på så sätt sparar man planeringsarbete.

söndag, mars 11, 2007

trubbigt verktyg för elevomdömen

jag har ägnat veckans lediga tid åt podb, projekt och omdömesdatabasen, som vi använder för att skriva in omdömen inför utvecklingssamtalen. jag och en kollega beslöt at gå emot ordningen och registrera no-ämnena under no och inte under respektive ämne (helst skulle jag vilja sätta betyg i no och inte i bi, ke, fy, men så gör vi inte på min skola). vi skriver alltså fortfarande om de tre no-ämnena men vi gör det i ett och samma podb-formulär. vi sparar en massa klick och väntetid på det.
jag har skrivit det förut; jag gillar ikt och tror på utvecklingen i skolan, det kommer att bli bra så småningom men just nu är det enormt klumpigt, segt och halvfärdigt. dessa barnsjukdomar kommer naturligtvis att drabba digitala portfolios när man inför det med databasstöd eller på någon färdig kommunikationsplattform som exempelvis Rexnet.
en stilla undran - varför är det inte fler som skäller på de dåliga ikt-systemen vi har i skolan? somliga lärare är kanske nya inom ikt och har inte så mycket att jämföra med. jag misstänker att systemen får dessa användare att tappa självförtroende fast det är systemen som är kass inte användarna.
en annan grupp användare är de som vet att det är dåligt men tänker att det är för att det är i skolan, att det är brist på pengar och så vidare. denna grupp kan inte vara så liten som det verkar att döma av deras relativa tystnad. är det politiskt inkorrekt att kritisera ikt i skolan? det finns en fara i detta - en stor fara. utvecklarna behöver feedback för att bli bättre. beslutsfattarna behöver veta om en satsning är på väg att misslyckas. alla som har dåligt självförtroende måste få veta att systemen är dåliga. en cynisk tanke är att många i skolan har en strategi att vänta ut nymodigheterna för att de flesta satsningar ändå rinner ut i sanden (på grund av dåligt ledarskap?). den här metoden att tiga ihjäl förändringsprojekten tycker jag mig ha sett på andra områden också, typ lpo94.

tisdag, mars 06, 2007

ska björklund få sabba Lpo 94?

nu händer det som oroat mig ända sedan jag startade bloggen, Björkis ska göra om läroplanen och kursplanerna. bort med processmålen och in med fler produktmål, gärna en detaljstyrning av vad som ska undervisas och hur. detta läste jag i lärarnas tidning. vad kan man göra för att stoppa honom. inte kan väl en minister styra så pass?

fredag, mars 02, 2007

friskola - varför inte?

min skola ska visst bli friskola, eller inte, men en ansökan kommer att skickas in utifall att. det hela handlar mest om att ha frihet att räkna på vad som lönar sig bäst efter att stockholms skolor överförts från stadsdelarna till utbildningsförvaltningen. i bromma går visst alla kommunala rektorer i liknande tankar och förmodligen ser det lika dant ut i hela stockholm.

förr bildade man friskola utifrån något av eller båda skälen:
- politisk övertygelse om att privatisreing är bra
- en pedagogisk idé och drivkraften att realisera denna

men nu handlar det bara om att få ekonomin att gå ihop. man säger att det är för elevernas bästa men talar tystare om vem som ska få kontrollen över bolaget som driver skolan och vem som ska få eventuell vinst. hur går det till om en rektor bildar friskola, vad har lärarna att säga till om? hur vet man vad priset är på en kommunal skola, för den måste ju kosta något?

det finns tusentals frågor och som vanligt lanserades denna kanonnyhet en torsdagseftermiddag i en sent aviserad obetitlad extrainfo.

BlogRankers.com