sten tolgfors bloggar

ta er en titt på den nya bloggen av sten tolgfors moderaternas talesman i skolfrågor. än så länge är det mest pajkastning mot baylan och mer ska det väl bli till valet.

god jul vill jag också passa på att önska er!

Margs handledare

jag har bloggen marg goes to lärarhögskolan på min rss feed. jag tycker mycket om margs inblickar i skolan. den senaste handlar om att sätta betyg. läs den först innan du läser vidare här. ..

...visst är det hårresande!

denna handledare är kanske en rest från förr men kanske har hon större aktualitet än vi tror. stämmer hon inte rätt väl överens med de ideal som pj och bjöklund förespråkar. de borde gilla handledaren som ställer krav, sätter tydliga gränser, kräver faktakunskaper, betonar vikten av att ha rätt svar, använder prov flitigt och ofta sätter ut betyg. hon är ju långt ifrån den så kallade flumskolan.

eller ser vi i handledaren ett sorgligt exempel på hur det blev när lpo 94 genomfördes utan en tillräcklig satsning på fortbildning. i mina ögon är hon en lärare som varken tagit till sig den gällande läroplanen och kursplanerna eller de senaste rönen inom pedagogik och ämnesdidaktik.

ett av felen med dagens svenska skola är att lärare som margs handledare tillåts arbeta på detta sätt. att hon kan göra det utan att skämmas, utan att få kritik och utan att väcka anstöt är en gåta för mig.

verkligheten rymmer tyvärr många sådana dåliga lärare. den rymmer också många lärare som kan kallas flummiga i det att de tagit till sig det nya på ett för allt för okritiskt sätt. men ute i skolorna finns faktiskt många lärare som greppat vad det faktiskt handlar om. som jobbar i enlighet med styrdokumenten. marg ser ut att bli ytterligare en sådan. den svenska skolan behöver mer reflektion och debatt kring gällande styrdokument så att vi får alla att dra åt samma håll. en ny skollag eller nya styrdokument är inte alls nödvändigt just nu.

simpel populism

folkpartiet har talat sig varma för fler och tidigare nationella prov och betyg för utvärdering av skolan men i den politiska pajkastningen glömmer sig björklund och avslöjar sig som den simplaste populist. döm själva i följande citat från artikeln "för lite lek i förskolan" i dagens svd.
Det bästa indikatorn är väl att föräldrarna är nöjda, det visar attitydundersökningar. Och jag har aldrig hört några protester kring förskoleklasserna.

Visst är det viktigt att föräldrarna är nöjda, men sen när blev de kvalicerade att utvärdera kvaliteten i förskolan?

inte längre lika anonym

så går då bloggen in i ett nytt skeende, genom att jag som bloggare också är en känd lärare på en skola. i dagarna gick nämligen en inbjudan till föräldramöte ut i min blivande klass. det är inte helt osannolikt att några föräldrar googlar mitt namn. i så fall kommer denna blogg på första plats de dagar jag har en färsk text på min blogg.
det är alltså på sin plats att förtydliga att bloggen är jag som privatperson som reflekterarar över skolfrågor. det jag säger på bloggen har inget att göra med vad skolledningen eller andra på min skola tycker.
kanske borde det inte vara så, men jag kommer att bli försiktigare med vad jag skriver. mest för att jag måste undvika at skriva sådant som kan kopplas till enskilda elever eller lärare. samtidigt kommer bloggen närmare den praktiska verkligheten vilket förhoppningsvis gör den intressantare.

pedagogers låga anseende

pj skriver i dagens ledare om ansvar i politiken i samband med tsunamikatastrofen. han önskar också större ansvar på andra områden och avfärdar oss pedagoger med följande ord:

I skoldebatten har såväl internationella mätningar som Skolverkets egen utvärdering lett till en välkommen tillnyktring. Äntligen diskuteras verkligheten i stället för pedagogernas fantasier.

har vi inte bättre anseende än så. pedagogernas fantasier! pj själv räds inte att förklara hur allt borde vara i skolan men vi som jobbar där och är utbildade för detta tilltros inte klara detta. står de svenska pedagogerna så lågt i allmänhetens ögon? risken finns. jag tror definitivt att lärarnas professionalitet måste öka om vi ska nå ett bättre anseende. och här räcker det inte med auktorisation som facken jobbar på. alla vi som jobbar i skolan måste bli bättre på att reflektera över och förklara vad vi gör och varför.

gymnasieskolan suger också

så var det dags för gymnasieskolan att få sina fiskar varma. en utredning från skolverket
om gymnasieutbildade och högre studier visar att 20-åringar idag kan mindre än vad de gjorde förr. pj är starkt kritisk i sin blogg och på dagens ledarsida. sydsvenskan har startat en artikelserie på samma tema. bl a redovisas svart på vitt hur lth-studenternas mattekunskaper sjunker.

pj är inte nådig och jag håller med. resultaten är dåliga i hela skolan, från förskola till gymnasium. men när det gäller analys och åtgärder tycker jag annorlunda än pj. jag menar att vi ska jobba vidare utifrån befintliga läroplaner. pj föreslår en tillbakagång till gårdagens skola.

vi befinner oss i ett skede där lpo 94 så sakteliga håller på att införas. steget från lgr 80 var stort och det satsades för lite resurser på implementeringen. fortfarande finns det kommuner, skolor och lärare som inte har kommit så långt i processen. men det finns också många som har hunnit långt. på vägen har man gjort många kostsamma missar; eleven som forskare, blind tilltro till internet, individualisering som lämnar eleven i sticket, osv. detta gör det lätt att hitta dåliga exempel och bunta ihop dem till en summering av skolan som en flumskola. men det ör fel. det vet vi som jobbar i skolan.

förmodligen skulle det gå att visa att även elever i universitet och högskola presterar sämre än vad eleverna gjorde tidigare. den eftergymnasiala utbildningen är inte heller oföränderlig. stoffet förändras i en rasande takt. det kommer ny pedagogik och nya metoder. på många ställen (läkare, jurister, tekniker) används problembaserad inlärning, pbl. när jag pluggade teknisk fysik fanns det två former av kunskapskontroll, laborationsrapporter och tentor. tentorna var betygsgrundande och utan konkurrans det viktigaste testet. det fanns en studieteknik som gick under namnet tenta-lätt-metoden. den gick ut på att lära typlösningar från gamla tentor utantill. det gick att klara godkänt på det viset och många tog till den metoden när tiden inte räckte men poängen behövdes för studielånets skull. självklart var det inte en bra metod, det visste alla. som tur är, för min del, föll bitarna på plats när jag jobbade. genom att arbeta med praktiska fysik- och teknikproblem fick jag fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. men det hade ju varit bättre om denna inlärning hade skett på teknikum och inte efteråt. det är därför ett framsteg och inte flum när högskolorna använder pbl idag.

det finns en skilland mellan grundskolan och gymnasiet. grundskolan är obligatorisk och har en uppgift att utbilda samhällsmedborgare med goda grundkunskaper i kärnämnen, orienteringsämnen, och praktiskt estetiska ämnen. en bredd för alla. kärnämnena är en spärr som måste passeras för behörighet till gymnasiet. det är ok. men sen upprepas kärnämnena i matte a, osv. det krävs att alla på gymnasiets alla linjer ska läsa matte a m fl kurser. detta är inte bra enligt min åsikt. någon gång måste eleverna få börja specialisera sig och välja bort ämnen. annars blir gymnasiet en skola för ingen.