gymnasieskolan suger också

så var det dags för gymnasieskolan att få sina fiskar varma. en utredning från skolverket
om gymnasieutbildade och högre studier visar att 20-åringar idag kan mindre än vad de gjorde förr. pj är starkt kritisk i sin blogg och på dagens ledarsida. sydsvenskan har startat en artikelserie på samma tema. bl a redovisas svart på vitt hur lth-studenternas mattekunskaper sjunker.

pj är inte nådig och jag håller med. resultaten är dåliga i hela skolan, från förskola till gymnasium. men när det gäller analys och åtgärder tycker jag annorlunda än pj. jag menar att vi ska jobba vidare utifrån befintliga läroplaner. pj föreslår en tillbakagång till gårdagens skola.

vi befinner oss i ett skede där lpo 94 så sakteliga håller på att införas. steget från lgr 80 var stort och det satsades för lite resurser på implementeringen. fortfarande finns det kommuner, skolor och lärare som inte har kommit så långt i processen. men det finns också många som har hunnit långt. på vägen har man gjort många kostsamma missar; eleven som forskare, blind tilltro till internet, individualisering som lämnar eleven i sticket, osv. detta gör det lätt att hitta dåliga exempel och bunta ihop dem till en summering av skolan som en flumskola. men det ör fel. det vet vi som jobbar i skolan.

förmodligen skulle det gå att visa att även elever i universitet och högskola presterar sämre än vad eleverna gjorde tidigare. den eftergymnasiala utbildningen är inte heller oföränderlig. stoffet förändras i en rasande takt. det kommer ny pedagogik och nya metoder. på många ställen (läkare, jurister, tekniker) används problembaserad inlärning, pbl. när jag pluggade teknisk fysik fanns det två former av kunskapskontroll, laborationsrapporter och tentor. tentorna var betygsgrundande och utan konkurrans det viktigaste testet. det fanns en studieteknik som gick under namnet tenta-lätt-metoden. den gick ut på att lära typlösningar från gamla tentor utantill. det gick att klara godkänt på det viset och många tog till den metoden när tiden inte räckte men poängen behövdes för studielånets skull. självklart var det inte en bra metod, det visste alla. som tur är, för min del, föll bitarna på plats när jag jobbade. genom att arbeta med praktiska fysik- och teknikproblem fick jag fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. men det hade ju varit bättre om denna inlärning hade skett på teknikum och inte efteråt. det är därför ett framsteg och inte flum när högskolorna använder pbl idag.

det finns en skilland mellan grundskolan och gymnasiet. grundskolan är obligatorisk och har en uppgift att utbilda samhällsmedborgare med goda grundkunskaper i kärnämnen, orienteringsämnen, och praktiskt estetiska ämnen. en bredd för alla. kärnämnena är en spärr som måste passeras för behörighet till gymnasiet. det är ok. men sen upprepas kärnämnena i matte a, osv. det krävs att alla på gymnasiets alla linjer ska läsa matte a m fl kurser. detta är inte bra enligt min åsikt. någon gång måste eleverna få börja specialisera sig och välja bort ämnen. annars blir gymnasiet en skola för ingen.