ordningsstipendier

min skola delar ut stipendier till elever med fina studieresultat som förebild för andra. detta tolkas som att endast elever som uppför sig väl kommer ifråga. en uppstudsig, fräck eller slarvig elev kan vara hur duktig som helst men inte få något stipendium. det är väl i sin ordning kan man tycka. skönt att äntligen få sätta åt de jäklarna? nej! det tycker inte jag. enligt min mening bör man försöka följa läroplanens intentioner även här. och då värderar vi kunskaper - inte ordning och uppförande.

stipendier med underliggande krav på ordning leder till godtycke. det ger signaler om att det ändå inte är någon idé för dem som handlat i onåd. det skrämmer kritikere till tystnad. det motverkar tankarna om elevinflytande om det finns en hemlig agenda. det finns många argument mot detta förfarande.

men kollegornas argument för att bara premiera de ordningssamma är också starkt. om inte skulle man sända helt fel signaler. om man kan bete sig illa och ändå få ett stipendium, då finns det ingen anledning att skärpa sig. jag håller med om att problemet finns. det är svårt att förklara detta för eleverna. men det är ett pedagogiskt problem. inget annat.

påsklov

i förrgår hade jag tio utvecklingssamtal på 5h15´. personligt rekord men inget att vara stolt över. tyckte själv att jag var hygligt skärpt men vad tyckte föräldrarna och barnen? nåväl, med prov i mina båda klasser på fredagen tycker jag att jag har gjort en bra vecka. dags för påsklov i fjällen. provet handlade till stor del om det naturvetenskapliga arbetssättet, ett mål som inte så ofta fokuseras. eleverna tyckte det var det svåraste prov de haft men de presterade ändå bra tycker jag.