fortsättning om sänkta betyg
i morgon ska vi diskutera bedömning och betygssättning. så jag funderar fortfarande över om hur och när elever kan få sänkt betyg.
när jag läste vidare på skolverkets betygswebb blev jag fundersam över detta svar:
"När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock avslutats, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. Denna bedömning sker utifrån mål som bestämts lokalt med hänsyn tagen till de mål som eleven ska ha nått då ämnet avslutas ... Även för de högre betygen gäller att bedömningen ska ske utifrån kriterier som bestämts lokalt när den görs vid tidpunkter då ämnet eller ämnesblocket inte avslutats."
Ett betyg i årskurs 8 innebär givetvis inte med självklarhet att eleven får samma betyg i årskurs 9 eller i slutbetyget. Betyget i årskurs 8 talar om vilket kunnande eleven visat med avseende på de mål och kriterier som fastställts lokalt vid betygsättningstillfället."
här talar skolverket om en gradvis skärpning av kraven årskurs för årskurs. om eleven stannar upp i sin utveckling riskerar eleven att halka efter och komma under det nya årets uppnnåndemål. men de säger fortfarande inget om att elever skulle kunna försämra sig och hamna under ett redan nått lokalt mål.
klockrena fall där elever kan få sänkt är exempelvis i teknik där (rätt eller fel) mycken tid ägnas konstruktionsmålet. de andra målen jobbar vi mot i en takt av ett per termin. här ställs eleven inför helt nya krav och därmed finns risken att de missar ett mål och tappar sitt betyg, alternatvt får sänkt om de inte uppfyller kriterierna. sen kan man tycka att vi borde jobba mot alla mål parallellt men det är en anna femma. teknik är ett litet ämne och jag tyckerdet är svårt att ge eleverna undervisning mot alla mål samtidigt. det blir allt för komplext för eleverna.
posted by Håkan Elderstig @ 11:51 em
3 comments
3 Comments:
Jävligt bra inlägg och något som ständigt bör diskuteras. Hur kommer det sig att vi fortfarande velar kring betygssättningen?
1. Uppnådda mål är uppnådda mål när helst de uppnås. Det skall alltså mycket till för att ett uppnått mål skall bedömas om, dvs "försämring". Åk 9 betyget är ett samlingsbetyg och i betygssättningen skall hela "högstadiet" beaktas.
2. Betygssättningskulturen har blivit förvirrad ända från start på 90-talet då man gick från det relativa betygsystemet till det "målhävdande" utan kompetensutvecklingsinsats från staten vid sjösättningen. Man sa helt enkelt att det är kommunens sak att lära sig och de som skulle lära lärarna var själva lika handfallna inför skillnaderna mellan det gamla och det nya. Den nya läroplanen (1994) skiljer sig dramatiskt från den gamla, helt olika kunskapssyn. Men tyvärr kom den gamla kunskapssynen över i praktiken och in i den nya vilket idag ställer till stora bekymmer. Det har inneburit att många lärare själva tvingats hitta på egna ideer om hur tex betygssättning skall gå till istället för att först lärt sig de grundläggande mekanismerna i läroplan vidare över de nationella kursplanerna och arbetsmetoder. Bland annat förekommer att tex "FLIT", "ARBETAR BRA", "TREVLIG" etc på många håll är betygsgrundande, vilket det naturligtvis inte är. Det har också inneburit att många lärare arbetar på samma sätt som på 80-talet och har samma prov trots att skolan idag bygger på en helt annan kunskapssyn än då.
Detta är alltså näppeligen lärarnas fel utan systemets, kommunens och statens. De har inte tagit ansvaret här riktigt. Men inte desto mindre måste lärarna nu på egen hand återta kontrollen av denna utveckling och på så sätt öka statusen i sitt yrke. Det duger inte att hålla tillbaka denna utveckling. De yngre borde ta tag i bitarna och tränga bort det gamla. Det är ju så att människor utanför skolan, som ju sätter statusstandarden för yrket, blir lite bekymrade när lärarna år efter år inte kan reda ut hur man sätter betyg. Samtliga kommuner med stöd av staten måste göra dramatiska insatser på i alla fall minst en månads utbildning för att detta skall redas ut. Att uppfinna hjulet gång på gång lokalt gör ingen lycklig, snarare trött.
:-)
tack för era positiva kommentarer, både om det här inlägget och om min uppsats.
fredrik, du har helt rätt i att lärarna behöver mer utbildning i om bedömning, mm. när man bloggar kan man inta en "ren" ståndpunkt, så som du gör här. det är det som jag tycker om med att blogga.
i min skolverklighet tvingas jag hålla en lägre profil. annars riskerar jag kritik och det finns ett starkt "rättning i ledet"-tryck från skolledningen. jag har ändå valt att vara öppen med min ståndpunkt och lyckligtvis får jag stöd för min hållning från en del håll, även delar av skolledningen. min slutsats är att det pågår en långsam utveckling åt rätt håll.
i fredags hade vi en förmiddagslång diskussion om betygssättning och bedömning jag har några intressanta reflektioner:
* min skola består egentligen av två skolor som är mitt uppe i ett samgående. det är stora skillnader mellan de två lärargruppernas kunskapssyn och på hur väl de har anammat idéerna i lpo. många ligger helt rätt men många kör efter någon gammal plan. tyvärr tillhör jag inte det progressiva gänget.
* vi hade en givande diskussion om vad som händer ifall man missar ett redan uppnått mål. jag var nästan helt ensam om min ståndpunkt men fick gehör för min argumentation.
* dito diskussion huruvida man undervisar alla mål under en termin. det blev en ögonöppnare. de flesta menade vagt att självklart måste man undervisa mot alla mål och kriterier under varje termin. jag fick cred för min syn och jag tror att denna diskussion kommer att fortsätta i höst.
* jag märker att håller en lägre profil i diskussionen på skolan än på bloggen, men det måste man. skolutveckling tar tid. jag tror ändå mina inlägg har en betydelse. de allra flesta uttalar sig inte alls. vad tycker de? min erfarenhet från tidigare är att det finns många i publiken som får ökad tillförsikt av att höra någon som uttrycker sig så radiakalt som jag ändå gör.
Skicka en kommentar
<< Home