Grundskolan

barn utan ikt i skolan

2011-01-16T22:48:00.006+01:00

Hej,
här är bilderna. Hoppas det funkar!

Kram,
pappa.

geometri år 7 klar för i år

2010-11-24T23:01:00.003+01:00

nu har jag undervisat geometri i mina två sjuor och jag tycker det finns en trevlig lektionsplanering för avsnittet. denna gång hade jag en hygglig samling länkar, övningar och dokument att utgå ifrån. nu har det byggts ut till ett vettigt innehåll för cirka 12 lektioner. jag är riktigt stolt och ser fram emot att andra kommer att använda detta. visst är jag medveten om att många lärare helst planerar själva men jag tror bergfast på att samplanering över nätet är något som kommer (får blogga mer om detta senare).

min planering bygger på boken som grund samt mina genomgångar men jag varvar med mycket filmade genomgångar. ofta finns det länkar till interaktiva övningar med dator. varje lektion innehåller material på G-nivå och fördjupningsmaterial och utmaningar så att alla elever kan hålla sig inom samma område och därmed ha utbyte av att diskutera med varandra. planeringen följer upplägget i MatteDirekt som av någon outgrundlig anledning inte tar upp areabegreppet i år sju men det tillför jag för att inte eleverna ska tappa vad de lärt i sexan.

jag har hittat en presntationsform som jag tycker passar närman använder interaktiv skrivtavla och wiki. det är att inte använda powerpoints. en powerpoint är en fil som laddas upp på wikin och som blir omständlig att ändra. jag lägger in bilder som tumnaglar i wikin istället. då behöver jag bara klicka på bilden så blir den i fulll storlek. sen backar jag och klickar upp nästa. mycket smidigt. så fort jag ritat något bra på tavlan tar jag en skärmbild och lägger upp bilden på wikin. snabbt och enkelt.

jag vet att jag kommer att kunna använda detta i framtiden och klara mig utan allt för mycket planering. jag vet också att jag kommer att planera rätt mycket nästa gånga jag gör detta område. det finns alltid saker att förbättra och det är roligt att förbättra. troligen kommer det att bli fler egna övningar och uppgifter nästa gång. ett givet mål är att skapa så många övningar och uppgifter att man kan klara sig utan boken

lektionsplaneringar som denna är naturligtvis bra för lärare men självfallet används den även av elever och föräldrar. jag fick just två positiva responser från föräldrar som repeterat med sina barn inför provet imorgon.

nästa område blir bråk och där har jag redan skissat på en planeering. om du som läser detta också håller på med bråk får du gärna haka på planeringen.

Vad är wikiskola.se?

2010-11-18T22:08:00.003+01:00

Jag jobbar dagligen med wikiskola.se. den fungerar jättebra i min undervisning. men jag har större förhoppningar och vill att andra ska ha nytta av wikiskola. sajten har förvisso ett eller ett par hundra besökare om dan, de flesta kommer inte från min skola, men jag skulle önska fler som bidrog och delade med sig. men här är ökningstakten besvärande låg.

jag funderar mycket på vad wikiskola är och borde vara. det finns ju många svar men just nu ser jag en aspekt tydligt. det är en länksamling med en speciell struktur. länkarna är ordnade efter ämnen så klart. men också efter årskurs och mål i kursplanerna. en uppenbar nackdel är att en länk kan passa in på flera ställen men här har jag vat det jag tycker passar bäst. om detta kan man ha åsikter men det finns en viktig fördel.

man kan direkt hitta material som passarför den lektion man avser att hålla.

låt mig ta ett exempel. jag tittade idag på Physics Games Online som jag hittade på

Joachim Thornströms blogg. Det är en fantastisk resurs men risken finns att man fastnar där. man måste ju hitta just det spel som fungerar för ens elever och som stöder deras lärande.

kan man inte googla fram de resureser man behöver? nej, det tycker inte jag är effektivt. en väl strukturerad länksamling har sorterat bort bråten, kategoriserat och skapat en begriplig struktur. kanske rent av med de didaktiska frågorna i bakhuvudet. det är dit jag vill komma och det är därför wikiskola behöver fler skribenter.

Hoppsan

2010-11-01T21:32:00.003+01:00

jag gjorde en opresentation på okonferensen Teachmeet. Opresnetation eftersom min sida hackades (eller spammades). Som tur är var det inte värre än så här:

"Hey really nice website, I noticed your website when doing study on some methods to develop my web log. I was simply inquiring which spam software system you use for comments as I get tons on my site. I never comment on blogs, but this one is awesome! Thanks."

men det var inte så smart av mig att öppna wikiskola för anonym redigering. jag vet att det kommer spam efter en stund. men det brukar inte gå så här fort. jag öppnade den anonyma redigeringen under första presentationen. jag kollade då och då att det inte kom något spam. efter ett tag glömde jag kolla efter spam för föredragen var så intressanta. nån timme innnan jag gick upp som näst sista att prata var sammaren där. en robot antar jag. den sökte förmodligen upp den senast redigerade sidan. den som jag tänkte använda.

så nu får ni lova tt skapa ett konto innan ni skriver på wikiskola.se.

Uppropet gäller fortfarande. gå in och dela med er av en lektion. vi behöver fler gratis lektioner. wikiskola är det bästa stället att lägga fria lektioner på som jag vet om.

och nu med inloggningskrav är det så säkert man kan begära att skriva på wikiskola. jag har inte haft någon spam alls då jag haft inloggning.

Skriv om en lektion på wikiskola

2010-10-14T21:57:00.002+02:00

Jag har tänkt på en variant för att locka fler deltagare på wikiskola. Om du inte nappar på ett samarbete i en kurs eller så kanske du kan tänka dig att dela med dig av en lektion. Det är kul att skriva i en wiki och det känns bra att dela med sig. Dessutom tänker jag försöka få er att kommentera varandras lektioner på wikins diskussionssida. Det skulle kunna ge en fin feed forward.

Så här enkelt är det:

1 Skaffa dig ett konto på denna adress.

2 Skriv din lektion på denna sida

Tänk på att din lektion kommer att publiceras under en Creative Commons Erkännande Dela lika Licens. Det som publiceras får inte vara skyddat av copyright.

Hoppas ni nappar på detta!

Sökes: Grundskollärare som vill vara med på wikiskola.se och skapa fria lärobjekt.

2010-10-07T22:43:00.002+02:00

Detta är ett inlägg som jag nyss gjort på Dela.

Efter att ha arbetat med wikiskola i två år tycker jag att den börjar bli användbar inom matte och no. Antalet besökare ökar stadigt och nu har wikiskola.se omkring 1000 sidvisningar och 150 besökare per dag. Det är dags att öka antalet skribenter. När fler börjar skriva kommer wikiskola att förbättras i en snabbare takt och jag tror att wikiskola kan bli ett nav för fria lärobjekt.

Det här är ett upprop till alla lärare att bidra med fritt undervisningsmaterial eller med synpunkter, kritik eller hejarop.

Fria lärobjekt
Wikiskola.se är en sajt med lärobjekt. Allt som kan vara användbart för lärare eller elever kan publiceras här. Allt material som publiceras ska vara fritt för var och en att använda om källan anges. Hittills har materialet publicerats under GNU men det skall ändras till Creative Commons.

Hur kan man bidra?
Man kan hänga på på matte eller no där det redan finns mycket gjort som man kan bygga vidare på. Men man kan lika gärna ge sig in på svenska, so eller något annat av de ämnen där ingen börjat skriva ännu.

Konkret önskan om samarbete med andra lärare
Jag skulle väldigt gärna samplanera något område som jag kommer att undervisa inom kort:

* Vi skulle kunna samplanera geometri år 7 eller litet senare bråk och procent
* Det vore trevligt att planera no år 7 värme, luft, vatten tillsammans med någon no-lärare

Läs mer här:
http://wikiskola.se/index.php?title=Hur_bidrar_jag

Webbstjärnan

2010-10-06T22:15:00.001+02:00

webbstjärnan är en folkrörelse bland lärare och elever. tusen lag förra året kan mycket väl bli det dubbla i år.

en aspekt av webbstjärnan är tävlingen men vill ni tjäna 20 000 kronor till klassen är det nog bättre att sälja salami. webbstjärnan är så mycket mer. det är ett sätt att pröva på ikt. man får ett domännamn, en plats för sajten och ett verktyg för att göra sajten. till detta får man även support, kurser, bloggar med tips och stimulerande tävlingsuppgifter. man blir del i ett flöde.

allt det här ger en massa energi som gör det lätt och roligt för både elever och lärare att lära sig mer om webbpublicering.

jag har själv anmält två klasser till tävlingen. 7F och 7B finns med som fortbollssjuan.se och 7bäst.se. ni som undervisar klasserna får gärna haka på. vi kommer att jobba med text, bild och film inom no-arbetet med människokroppen. Sedan kommer vi förhoppningsvis att jobba med kommande noprojekt och en del matematik. min tanke är att eleverna ska dokumentera sitt arbete, bygga sitt eget digitala läromedel och att webbarbetet ska vara en viktig del i bedömningen.

läs mer här, http://webbstjärnan.se/

första steget är att du anmäler dig som lärare. sedan kan du anmäla dina lag. http://webbstjärnan.se/start/anmalakonto

när du anmäler dig kan du välja mediawiki som publiceringsverktyg. den kan jag väl och där kan jag ge stöd och svara på frågor. wordpress är ett annat alternativ om man vill ha fler designmöjligheter.

En bloggresa

2010-09-29T12:56:00.002+02:00

hej,
det finns en massa bloggande lärare. man kan läsa och få hur mycket inspiration som helst. en del bloggar handlar om varddagen i skolan, andra diskuterar pedagogik och yterligare någon ligger åt det politiska hållet. ofta får man undervisningstips eller konkreta tips om datorprogram.

jag tänker inte försöka placera bloggarna nedan i någon kategori, det är inte poängen. jag ville bara visa på spännvidden i vad bloggar kan handla om. bloggar är ofta personligt hållna och efter hand lär man känna bloggaren riktigt väl.

bloggarna nedan är bara två exempel som jag kom på just nu. titta i högerspalten på bloggarna så hittar du deras listor på bloggar som de följer. genom att följa sådana länkar från blogg till blogg kommer du snart in på hundratals bloggar. snart hittar du dina favoriter. trevlig läsning.

http://opedagogen.se/

http://korlingsord.se/

två wikisar på Norrvikens skola

2010-02-11T22:44:00.003+01:00

det finns två wikisar i bruk på Norrvikens skola. den äldsta är wiskola.se som har funnits i snart två år. det är i stort sett bara jag som skrivit på den och här finns alla mina tankar och idéer som rör min undervisning. jag har haft stora idéer om hur jag skulle få fler att skriva så att det skulle utvecklas till ett kanonbra undervisningshälpmedel alla kategorier. men det har varit svårt att intressera andra att deltaga. mycket beroende på att en wiki som min blir högst personlig. det är svårt att våga skriva i någon annans wiki. svårare än att skriva på exempelvis wikipedia eftersom jag så fullkomligt dominerar wikiskola.

därför startade jag nyligen norrwikin.se. den är nästan tom. jag har bara gjort några exemepel. här kan alla på skolan gå in och leka och testa. den är en enda stor sandlåda. så småningom kan vi sätta upp regler om det behövs.

före dags att internetta hade jag diffusa idéer om att vi skulle samla alla arbetsplaner på ett strukturerat sätt men det var svårt att sälja in till kollegorna. efter internetta hade jag helt andra planer. jag gick påbörjade en sekventiell berättelse i en klass och sedan stannade jag kvar med deras svenskalärare och hjälpte igång henne. så här ska jag fortsätta och nu tror jag det kommer att rulla på. var bollen hamnar och hur den ser ut när den rullat ett tag det vet jag inte. och det är själva poängen.

när jag skrev mitt inlägg på internetta ville jag inte ange norrwikin.se i url-fältet för den kändes för skör. jag agav wikiskola av gammal vana så därför blev det en smula missvisande. jag ber om ursäkt för det. det är roliggt om ni tittar på wikiskola.se. det är mitt skötebarn. men det kanske är norrwikin som kommer att skapa nytt genom samarbete.

IT-matematik ja tack!

2009-12-14T22:12:00.002+01:00

nu startar debatten om it i de nya kursplanerna för grundskolan. Peter Becker, DIU, samlade några lärare till en workshop och vi skrev ett förslag till ändringar av kursplanen i matematik.

idag skriver Claes Johnson om IT-matematik på Ny Teknik Debatt.

läs mitt tidigare inlägg om hur vi skrev förslaget till kursplan i matematik.

nu har vi chansen att påverka politikerna som ska besluta om de nya kursplanerna i vår!

datorn som miniräknare

2009-12-10T18:34:00.005+01:00

det finns många berättelser om hur man med framgång kan få eleverna att göra de mest fantastiska saker i datorn. förra året gjorde mina sexor hela statistikprovet i Excel.

i år hade vi emellertid prov på två kapitel, geometri och statisktik. med ett krånglande nätverk i bakhuvudet beslöt jag att det blott var tillåtet att använda datorn under provet. man fick använda den men man måste inte. det är en viss skillnad.

alla elever gjorde det mesta av provet för hand. fler än hälften hade datorns miniräknare igång, de andra använde mobilen eller i enstaka fall en vanlig miniräknare. runt tio procent av eleverna ritade diagram i kalkylprogrammet. dessa printade vi ut och bifogade provet. en elev använde en formel i kalkylarket för att lösa en uppgift och det blev en spännande lösning.

jag hade visat några elever summafunktionen och hur man skriver in en / och antalet värden så att man kan räkna ut medelvärdet. sista uppgiften i provet handlade om att räkna ut sista värdet i en serie data där man även visste medelvärdet.

en typisk lösning är att multiplicera medelvärdet med antalet värden och sedan subtrahera de kända värdena. då fås det okända värdet.

Somliga elever prövar sig fram genom att testa ett värde i taget och når så småningom fram till det tal som ger det rätta medelvärdet. en svaghet med detta sätt att räkna är att man måste knappa mycket på miniräknaren. resultaten på vägen mot lösningen innehåller många decimaler vilket avskräcker. ett annat stort problem är risken att man slår fel på miniräknaren och tappar bort sig.

eleven i min grupp skrev in de kända medelvärdena i kalkylarket, lade till sin gissning för det okända värdet, tryckte på summatecknet, / och en sjua ty det var sju värden. sedan var det lätt att gissa på olika värden tills medeltalet blev rätt. ett enkelt sätt att lösa uppgiften! även ett elegant sätt att lösa uppgiften eftersom det är så enkelt.

se uppgiften här, utvecklad till en övning

digital kompetens i nya läroplanen?

2009-12-05T22:48:00.006+01:00

datorn i utbildningen, DIU, samlade ett tjugotal grundskollärare för en workshop i fredags. vårt mål var att skriva in så mycket IT som möjligt i ett svar på tredje remissomgången för de nya kursplanerna. jag jobbade med kursplanerna för fysik och matematik.

efter hand blev det ganska enformigt att skriva in ordet digitalt eller något synonymt i stycke efter stycke. när vi tillsammans gick i genom planen för matematik slog det mig att man borde lyfta upp den digitala kompetensen till ett eget område.

det finns även andra som menar att IT borde ingå i matematiken eftersom

dagens IT-samhälle bygger på matematik, men inte på vilken matematik som helst
skolan bör lära ut sådan matematik som dagens IT bygger på och använder
matematik och IT kan slås ihop till ett ämne: IT-Matematik

citatet ovan är från Claes Johnsons, professor i tillämpad matematik vid KTH, blogg.

hellre än att dutta in ordet digitalt här och där i kursplanen beslöt vi oss alltså för att skriva in digital kompetens som ett eget område jämte aritmetiken, algebran osv.

Sedan spånade vi tillsammans fram åtta punkter i form av stödord som vi tycker kunde ingå i det centrala området digital kompetens. jag har försökt klä punkterna i några fler ord, se nedan.:

Digital kompetens
(förslag till nytt innehåll i kursplanen för grundskolans matematik)
- Interaktivitet. En viktig komponent av problemlösning är att kunna manipulera/ordna symboler. Att testa sig fram är en metod att lösa problem vilken underlättas med datorns hjälp att skapa struktur likaså.

- Kommunikation. Matematik är ett kommunikationsämne. En lösning består av flera pusselbitar. Det gäller att berätta vad man har kommit fram till. Redovisa sina lösningar. Det är viktig medborgarkompetens att kunna kommunicera väl och IT effektiviserar kommunikationen.

- Kreativitet. En väl utvecklad digital kompetens ger en bred repertoar av verktyg för att skapa matematik. information och infallsvinklar från nätet befrämjar kreativiteten.

- Simuleringar och animationer. Datorns möjligheter att visualisera samband och förlopp ger stora möjligheter till ökad matematikförståelse. Det kan utnyttjas både vid lärande och bedömning.

- Kollaborativt lärande. Att lösa problem är ofta ett lagarbete och den enorma repertoar av kommunikationsformer som internet erbjuder innebär ökade möjligheter att samarbeta vid problemlösning.

- Kalkylprogram erbjuder rika möjligheter att hantera och presentera data, simulera, rita grafer, undersöka funktioner, göra budgetar, mm.

- Ritverktyg. Datorn erbjuder större möjligheten skapa snygga bilder, modeller, animeringar, filmer, mm än vad de flesta elever förmår med penna och papper.

- Digitala spel erbjuder oändliga möjligheter att träna logisktt tänkande, öva upp analytiska förmågor, etc.

det har varit tre snabba remissomgångar under hösten men nu dröjer till april 2010 innan skolverkets förslag läggs fram. under den tiden har vi alla möjlighet att diskutera hur man utformar ett förslag om digital kompetens i inom matematikämnet. välkommen att lämna dina synpunker.

lite it i nya kursplanen i matematik

2009-10-30T21:16:00.004+01:00

det är remissrunda två för de nya kursplanerna för grundskolan. planerna ser bra ut men i mitt tycke är det inte mycket skrivet om it i dem.

om man inte ser it som något så naturligt i skolan att man inte behöver nämna det specifikt så finns det skäl att fundera och föreslå förbättringar. it nämns nästan inte alls. låt oss ta kursplanen i matematik som exempel:

unde rubriken syfte finns följande text i sista stycket:
Undervisningen syftar vidare till att utveckla elevens kunskaper om hur informations- och digital teknik kan användas i matematiska sammanhang och för att utveckla matematiskt kunnande. Genom undervisningen ska eleven utveckla tilltro till sin förmåga att lära sig matematik och därigenom med självklarhet kunna använda matematik i nya framtida sammanhang.
Inte världesn mest hippa kanske. digital teknik... hur ska it användas för elevens lärande? Det undrar jag.

sen kommer ett längre avsnitt med konkreta beskrivningar av det centrala innehållet i år 1-3, 4-6 och 7-9. Det verkar inte som att de yngre eleverna förväntas använda datorer. i år 4-6 är detta vad som kommer närmast it:
Hur olika metoder så som överslagsräkning, huvudräkning, skriftliga metoder och miniräknare används i olika situationer relevanta för elevens vardag och i arbete med andra ämnen.

i år 7-9 kommer man så här långt med beskrivningen av hur it kommer in i matteundervisningen:
Hur olika metoder så som överslagsräkning, huvudräkning, skriftliga metoder och digitala verktyg används vid beräkningar i olika situationer relevanta för elevens vardag, och i arbete med andra ämnen.
ganska svagt det med.

jag är besviken.

hör IT-avdelningar hemma i skolan?

2009-01-22T23:19:00.002+01:00

våra elever har från år sex och uppåt en bärbar dator som de förfogar över nästan helt fritt. de får använda den så mycket de vill, när de vill och var de vill. men inte hur de vill. kommunens it-avdelning har ett finger med i spelet också.

it-avdelningen packar om de vanligaste programmen och ser till att de installeras på datorerna. det förenklar och sparar pengar sägs det. för säkerhets skull har man begränsat användarnas möjligheter att ändra inställningar i datorn och att installera nya program är omöjligt.
- det blir för dyr support om användarna får hålla på med datorerna. det blir fel, säger man.
det kallas TCO, vilket står för Total Cost of Ownership.

men inte kan man nöja sig med att bara titta på kostnaderna. hur är det med vinsterna i form av ökad effektivitet och ökat lärande om man tillåter eleverna att vara admin på sin egen dator.

vi talar om en grym kapitalförstöring under täckmanteln TCO. så fort it-avdelningen slagit klorna i en dator tappar den en stor del av sitt värde. alla begränsningarna gör ju att man inte kan utnyttja datorns hela potential.

och det är mycket som försvåras eller omöjliggörs.
*glöm att du ska kunna testa ett nytt gratisprogram, exempelvis open office, gimp, inkscape, iTunes, etc
*räkna med problem om du ska ta in bilder från kameran eller mobilen. det kan krävas en installation.
*behåll din gamla dator om du vill kunna spela de spel du köpt för dyra pengar
*redigera quicktimefilm? nej det går inte i movimaker som är det enda filmredigeringsprogram vi har fått i datorn.
* vad kostar det att ha en IT-tekniker som kommer till oss för att fixa så enkla saker som att ändra bildskärmsinställningar, något som är så enkelt att de flesta elever klarar det?
* måste vi vänta på kommunens IT-tekniker för att fixa uppdateringar av Flash (när distributionen centralt inte fungerat), ändring av lösenord, mm? Behöver man ens lösenord till ett centralt system?

varför inte satsa resurser på att lära eleverna ta hand om sina egna datorer. det är något som många elever finner lustfyllt. säkerligen kommer de att lära mycket av varandra och tillsammans utan att vi ens behöver engagera oss. här finns en fantastisk outnyttjad kraft. vilket slöseri att inte ta den till vara.

jag ser en ny betydelse i akronymen:
TCO = Total Cost of beeing Owned

glöm inte mejlen

2008-11-30T14:32:00.004+01:00

jag läste just en 100-i-topplista över användbara program i skolan och det slår mig att jag nästan har glömt vilka möjligheter mejlen ger. sant är att jag nästan inte mejlar alls längre för egen del. facebook använder jag för att hålla kontakt med vänner och gamla elever, msn för nuvarande elever. skolmejlen handlar mest om information från ledningen. jag bloggar info till elever och föräldrar.

det finns en sak som jag har uppskattat med mejlen på senare år och det är som ersättning för hemringningar, detta trista sätt att korrigera elever. många gånger hinner jag helt enkelt inte ringa föräldrar. i skolan är det för jäktigt och hemma prioriterar jag familjen tills barnen sover. då mejlar jag hellre så blir det någon kontakt tagen i alla fall. jag försöker att mejla positiva nyheter också ifall ni undrar.

men så en dag såg jag vad som legat framför ögonen på mig hela hösten - mejl till eleverna. nu när alla elever har egen bärbar dator kan man räkna med att det läser sin skolmejl regelbundet. tidigare, när eleverna måste till datasalen för att kolla skolmejlen, var det inte någon idé att kommunicera med dem mejlledes. men nu skickar de in arbeten till sina lärare via mejlen och då är det en aktiv kommunikationsform.

mejl till den enskilde eleven är en utmärkt kanal för coaching. det är ett extra steg mellan att man pratar med eleven i skolan och att man kontaktar hemmet. ponera att en elev halkar efter i matten och gör sina läxor dåligt. visst - jag kan kontakta hemmet så blir det fart i de flesta fall. men eleverna känner sig svikna och klagar ofta på att jag tjallat osv. det är inte bra för relationen.

men ett mejl är en smula formellt och sätter fart på eleven samtidigt som de slipper få föräldrarna indragna (även om det uppenbarligen är nästa steg). mejlen är alltså ett nytt steg på trappan av konsekvenser. ett mjukt steg där man talar i samförstånd.

andra fördelar är att man slipper jaga elever i korridoren, slipper leta plats för privata samtal, slipper uppmärksamhet från kompisar. jag tänker använda detta på flera sätt i framtiden.

vad gör lärarna och eleverna?

2008-10-31T00:25:00.006+01:00

vi har delat ut datorer till alla elever (med bara något undantag) och många av lärarna (de övriga får sina snart). så vad gör vi då mest med datorerna? eleverna är helt uppslukade av datorerna både på rasterna och lektionerna. de flesta spelar rebubbled från jesper.nu. det verkar svårt beroendeframkallande och med 72 nivåer tar det ett tag att spela igenom det. det ska bli intressant att se vad som händer efter lovet då jag antar att majoriteten har spelat klart det.

lärarna gör väl lite av varje men det finns en glädjande nyhet. jag introducerade bloggen som ett sätt att kommunicera med elever och föräldrar. från början tänkte jag att det kunde vara kul om någon nappade. glädjande nog har många i arbetslaget blivit bitna och vi har faktiskt beslutat att alla ska ha en blogg i sitt ämne. för de flesta lärare innebär det ett antal bloggar, en per ämne och årskurs är den vanliga indelningen. på så sätt får man lagom många bloggar att hålla reda på och ändå rätt information till rätt grupp. vi använder blogg.se där man kan ha flera bloggar under samma inloggning. förutom ämnesbloggar skriver några av oss även mentorsbloggar där vi informerar och diskuterar mentorsgruppens förehavanden

bloggarna har fått en del kritik för att det lägger över ansvaret för att informera sig på eleverna och för att det blir råddigt att leta på olika ställen. för vår skola som ännu sknar skolplattform är bloggarna ett billigt, snabbt, enkelt och effektivt sätt att kommunicera. jag tror att bloggandet även kan leva vidare efter en eventuell introduktion av skolplattform.

Nyhetens behag

2008-10-05T21:33:00.003+02:00

Några klasser har fått datorer. Det är en fantastisk känsla att se eleverna komma in, slå sig ner, öppna datorn och titta upp med förväntansfulla blickar. Jag har gett dem traditionella uppgifter att arbeta med. Sådant som jag normal kopierat upp åt dem, svartvita uppgifter skrivna i Open Office. Men nu jobbar de med stor lust och engagemang. Det är härligt att se. Eleverna är nöjda och jag med.

Det kommer säkert att gå över när nyhetens behag tagit slut. Och det finns ett orosmoln. jag ser hur eleverna sitter i korridorerna och pysslar om sina datorer. De ordnar mappar, byter bakgrund, skriver i bloggar, är inne på playahead, msn, osv. Frågorna börjar komma. Varför kan man inte ladda ner Flash. Varför kan man inte ladda ner nyaste msn? Svaret är har tyvärr med kommunens it-avdelning att göra. Det är "elevdatorer" som installerats med begränsad behörighet att installera program osv. Jag har full förståelse för att det finns goda skäl till detta. Min kommun gör inte annorlunda än många andra kommuner. Men jag ser nackdelarna; elever som tröttnar, elever som återgår till att använda sin dator hemma, känslan de får av att vi inte litar på dem, intressanta övningar jag vill göra men som inte är genomförbara, osv. Det rimmar illa med läroplanens texte om elevinflytande, mm.

Jag tror att man skulle kunna våga ge eleverna adminrättigheter på sina datorer utan att det skulle bli kaos. Jag tror att de vill väl, är kunniga, lär sig mer och lär varandra. Jag tror att det skulle fungera utmärkt. Det kanske rent av skulle bli billigare än den nuvarande lösningen. Det är inte långsökt att jämföra med open source-rörelsen.

Bloggar som lektionsplanering

2008-10-05T21:20:00.005+02:00

större delen av arbetslaget använder bloggar för att planera och dokumentera undervisningen. Eftersom vi har interaktiva whiteboards i klassrummen är det enkelt att sätta igång lektionen. man plockar fram det inlägg som svarar mot dagens lektion och visar det på Activboarden. jag brukar skriva upp mål och innehåll för lektionen och länkar till andra resurser på nätet som jag tänkt använda.

När jag är klar med lektioen gör jag en liten ändring i inlägget så att jag skriver in vilken klass som just gjort denna lektion. jag arbetar alltså med en blogg per ämne och årskurs. Det passar bra eftersom jag har tre sexor och två sjuor i matte. Det blir två bloggar att hålla reda på.

Fördelarna med detta är att det är ett praktiskt sätt att informera på. Elever och föräldrar ser direkt vad vi har gjort och vad jag palnerat att göra i framtiden. jag hoppas att detta så småningom (tillsammans med andra aktiviteter) gör eleverna mer delaktiga i planeringen.

Som en fågelmamma...

2008-09-29T22:01:00.006+02:00

... med omättligt hungriga ungar gick jag runt i korridorerna med en skock elever efter mig pipandes data, data, data och hann med att dela ut cirka fyrtiofem bärbara datorer bland mina sexor och sjuor. Imorgon fortsätter det och nu kan vi börja skapa ny vass undervisning. jag har en hygglig idé om vad jag vill göra, ännu så länge bara en skiss på wikiskola.se men det blir tydligare vartefter så håll koll.

wikiskola.se

2008-09-24T22:06:00.002+02:00

jag har tidigare sparat mina egna lärobjekt på manotek.se. den sajten har tillverkats i en ordbehandlare (Open Office) och sidorna sparades i htmlformat. Efter ett tag blir det oöverskådligt. Man ställs inför frågor om hur man ska kategorisera materialet. Jag insåg att sajten måste vara sökbar och att jag behövde en databas.
Lösningen som jag nappade på var att använda wikipedias motor Mediawiki. Med lite teknisk hjälp skapade jag wikiskola.se.
Wikiskola kommer att vara en central del i ikt-användandet på min nya skola. Så småningom kommer jag att försöka intressera kollegorna att bidra med material i wikiskola. Dessutom ska wikiskola ha ett mer personligt tilltal. Den ska helst vända sig till eleven i första hand. Så att lärarna kan låta eleverna arbeta direkt i wikin.
En stor förbättring finns i möjligheten att skapa flera versioner med varierad svårighetsnivå av samma dokument. Det möjliggör en individualisering av undervisningen med anpassning av uppgifterna efter elevens nivå.
Jag berättar mer om wikiskola sedan men kom för all del in redan nu och lägg till en sida!

knappt styrfart?

2008-09-23T23:48:00.002+02:00

kanske kan det bli ändring på det. jag tänker börja skriva igen. det blir en ny inriktning- ikt och lärande eller något liknade. skälet är att jag bytt jobb och numera är it-pedagog (vad nu det innebär). jag har hyfsat fria händer att utforma en ikt-profil på skolan. eleverna får varsin bärbar dator. jag ska se till att datorerna gör största möjliga nytta för lärandet. det blir fokus på kommunikation och mindre av att lära ut powerpoint. vi i arbetslaget måste också lära oss en massa saker. det kommeratt bli spännade, det är jag säker på.

Fördel med nya betygssystemet?

2008-03-10T21:11:00.002+01:00

Björklund skriver om det nya betygsystemet i DN och nu inser jag att det finns en fördel. Många med mej har kritiserat förslaget för att det vore hart när omöjligt att beskriva fler kravnivåer. Men nu säger Björklund att:

A, C och E kommer det finnas kriterier för. För att få betygen D och B måste man klara kriterierna för betyget under och övervägande del för det som är över.

Varje kriterium blir alltså viktigt. Inte alla eller inget som nu. Detta ökar ju fokus på de kriterier vi har. Det innebär en fördel. Eleverna nu tenderar att koppla provresultat snarare än olika typer av kvaliteter till betygen. De nya betygen kommer att ställa större krav på lärarna att bedöma elevens förmåga i enlighet med varje kriterium och eleverna kommer att bli mer intresserade av att lära sig hur denna bedömning går till. Kanske kan vi äntligen förankra målstyrningen från Lpo-94.

ersätt betygssteg med tydlig bedömning

2008-02-27T23:46:00.002+01:00

Anna Nordgren, lärare i Bromma skrev ungefär det inlägg som jag velat skriva men inte hunnit. Det fanns i SvD den 27 februari. Hon skriver att
"I ett kunskapsrelaterat betygssystem skall varje betygssteg representera en viss kunskapskvalitet som ska kommuniceras till eleverna före själva bedömningen görs. Eleverna har rätt att veta vad som förväntas av dem och vad varje betygssteg står för – i varje ämne, i varje avsnitt. Detta är ingen lätt sak ens med tre steg. Med sju betygssteg kommer lärarna inte ha möjlighet att i förväg kunna kommunicera till eleverna vad respektive steg står för."

Jag tycker det är bra skrivet. Vi borde få nuvarande betygssystem att funka innan vi gör det ännu svårare för oss med fler steg. Om vi alltså ska ha kvar det målrelaterade betygssystemet. Det kanske är en smygförändring av betygen på gång? En medveten återgång till de relativa betygen som Björklund växte upp med. Eller så är han bara helt okunnig om konsekvenserna av sitt förslag. Jag lutar åt det senare...

Det finns goda utvecklingsmöjligheter med våra nuvarande betyg i tre (godkända) steg. Jag tänker på det vanliga argumentet mot tre steg.
- G-nivån är så bred. Det är en enorm skillnad på G- och G+.
Visst är det så. Men det gäller bara betygen i funktionen att sortera elever vid intagning till högskola osv. Det kan man göra rättvisare med intagningsprov.

För att eleverna ska få kläm på vad de kan räcker betygen av idag. Det finns nämligen andra sätt att kommunicera kunskap. Det är en fråga om bedömning. Att berätta för eleven att den har G+ säger inte mycket om vad hen kan. Men om man tillägger att hen har nått alla sju målen för G-nivån och dessutom uppfyller fyra av de sju kriterierna för VG, då blir bilden avsevärt mer nyanserad. Man kan, för varje ämne, kommunicera åtskilliga mål för G och kriterier för VG och MVG. Detta ger fler tänkbara steg än det föreslagna betygssystemet.

två månader sen sist ...

2007-12-11T23:38:00.000+01:00

Jag har gått en kurs på distans och skrivet mängder med inlägg på en lärplattform som heter moodle. Då orkar man inte blogga också. Kursen resulterade i en rapport som till viss del behandlar bloggar, handledning och lärande samtal. Du kan läsa den här: Det virtuella lärarrummet.

välkomna i facebook ungdomar

2007-10-23T20:48:00.000+02:00

igår addade jag några före detta elever och idag ser jag att mina nior addat mig. välkomna ska ni vara! ett tag trodde jag att facebook och playahead skulle existera parallellt och att "vårat" vuxna nätverk skulle vara ointressant för ungdomarna men nu verkar vi få en gemensam mötesplats. det tycker jag är mycket bra! sen kan man ju undra om ungdomarna kommer att köra pa samtidigt. de har ju trots allt lagt mycket energi detta.

det blir inte friskola hos oss

2007-10-23T20:40:00.000+02:00

rektor backar och säger att i kommer att vara kvar i kommunal regi i minst fem år. skönt tycker jag eftersom jag inte vill jobba på en friskola utan pedagogisk styrfart.
det vore trevligt att tänka sig att mitt bloggande påverkat händelseutvecklingen men tyvärr verkar det som att uppdrag granskning haft väsentligt större inverkan...

äntligen fattar regeringen

2007-10-14T22:46:00.000+02:00

de ska ta fram nya regler för avknoppning av skolor. man ska göra det svårare att göra ekonomiska klipp och man ska se till att varumärket prissätts vid en försäljning.
skönt! det börjar bli lite ordning.

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_17285350.asp

diskussion om delägarskap

2007-10-14T22:11:00.000+02:00

trot eller ej - nyligen informerade rektor om den eventuella friskolebildningen. han använde ord som inflytande, ansvar, delägande, med och satsar. han vill att vi diskuterar i al hur formerna för detta kan se ut. han vill till och med ha tips om andra friskolor där personalen är delägare.
det börjar röra på sig.
är det någon som kan tipsa om personalägda skoler eller liknande? här av er!

par-undervisning

2007-10-10T21:32:00.000+02:00

jag träffade nyligen en framgångsrik programmerare som berättade om hur han jobbar. han par-programmerar! trots att han har tjugo års yrkeserfarenhet samarbetar han nära med en kollega. de sitter vid en skärm och har varsitt tangentbord och varsinn mus. de skriver koden gemensamt. om de jobbade på varsitt håll skulle de kunna producera dubbelt så mycket kod. men det är mer lönsamt att de jobbar ihop för då blir kvaliteten så mycket bättre. om de var för sig löser 90% av alla problem löser de 99% tillsammans, rent statistiskt. det är värt att tänka på.
själv har jag undervisat en liten undervisningsgrupp på så vis att vi var två lärare i klassummet mest hela tiden. det var fantastiskt! om man tog barnens lärande på allvar borde man alltid ha två pedagoger i varje klassrum.

förtroendet för lärarna

2007-09-09T16:10:00.000+02:00

satt i fredags och gick igenom ramtiden med min chef. resultatet blev att jag ska stanna kvar två timmar efter sista lektionen på torsdagarna när jag kunde ha slutat kl 12. det är inte så farligt i och för sig. det finns mycket att göra. men visst är det märkigt att så mycket av arbetslivet utanför skolan går mot allt större förtroende för personalen som kan ta med sig arbetet hem eller var de nu vill utföra det medans skolan går åt det motsatta hållet med mer kontroll och inskränkningar av lärarnas frihet?

yttrande om friskolor

2007-09-02T20:50:00.000+02:00

utbildningsförvaltningen har lämnat sitt yttrande på som svar på remissen från skolverket. detta yttrande gäller alla ansökningar i stockholm och omfattar 14 sidor. det finns tydligen att ladda ner från stadens hemsida, men jag tycker den är förfärligt plottrig. jag hittar inte ett dyft. diarienumret är 07-454/888:2 för den som vill försöka.

vad säger utbildningsförvaltningen då? för de flesta av ansökningarna "bedömer utbildningsförvaltningen att det inte går att påvisa att av årets ansökningnar medför påtagligt negativa, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende"

nsökningen som gäller min skola hänger ihop med några andra skolor och här lägger utbildningsförvaltningen ut texten utan attegentligen komma fram till något. slutligen anser förvaltningen att "skolverket bör pröva frågan om den förändrade skolvägen och om etablering av fristående skolor inskränker andra elevers frihet att gå i kommunal skola nära hemmet".

fjorton sidor för att bolla tillbaka ansvaret till skolverket. visst låter det positivt för vår sak att förvaltningen påtalar brister men om de inte tar ställning så spelar de int någon roll. jag får en hemsk känsla av att det rullar på genaom alla instanser och de ansvariga försäkrar sig främst om att ha ryggen fri. vore man konspiratoriskt lagd skulle man tro att allt redan är uppgjort på förhand.

men å andra sidan - om ansökan fördröjs för vår skola skulle vi hinna komma med en egen ansökan.

Får det gå till hur som helst...

2007-08-30T21:48:00.000+02:00

... när skolor blir fria. Skolan där jag jobbar är en av de 29 kommunala stockholmsskolor som kan bli friskolor. Jag har inget emot friskolor. Det är bra att de finns, de gör oftast ett bra jobb och jag har inget emot att min skola blir friskola. Det som gör mig betänksam är sättet det sker på. Jag kunde skriva långa rader om hur illa det är om politikerna säljer våra skolor till underpris bara för att de har så bråttom att privatisera så mycket de hinner under sin mandatperiod.
Men just nu fokuserar jag frågan om medbestämmande. Hur kunde det bli så att vår rektor skickade in en ansökan till skolverket och vi andra som jobbar på skolan står bredvid och tittar på? Vi blev förstås tagna på sängen den första april. Och nu ligger rektors ansökan hos Skolverket. Vi har fortfarande inte hunnit prata ihop oss men vi har undersökt möjligheterna att komma med synpunkter på ansökan. Tyvärr verkar det inte finnas sådan möjligheter.
Kommunen ska komma med ett yttrande till skolverket före den 15 september men det kan vi inte påverka. Dels har nämnden redan beslutat och dels säger tjänstemannen som berett ärendet att det inte finns något utrymme för personalens åsikter. Ombedd att precisera sig blir han besvärad och svarar att det är bäst att hänvisa vidare till chefen på grundskoleavdelningen.
Honom kommer vi förhoppningsvis att kontakta - om vi kan prata ihop oss.
Det är dags att sätta ner foten nu. Det är lika mycket vår skola som rektorns. Varför kan inte vi få bilda friskola istället?
Mitt förslag är att man inför en hembudsrätt liknade den för bostadsrättsföreningar. Avvakta med besluten till nästa år så att vi hinner lämna en egen ansökan till skolverket.
Jag förstår inte varför det är så tyst om detta men hoppas att andra kan berätta vad som pågår på era skolor.

fast igen

2007-06-13T21:41:00.000+02:00

igår skrev jag på för den skola där jag varit vikarie ett tag. det blir ett nytt arbetslag och det känns uppfriskande. de har en mer samstämmig pedagogisk grundsyn och de tycker ungefär som jag. det är inte så att jag har brytt mig alltför mycket om vad andra tycker om mitt sätt att undervisa, vikarie som jag var, men att jag nu blivit en i gänget känns som en bekräftelse på att andra tycker det är bra. och det känns himla roligt. trodde inte att jag skulle bry mig så mycket, men bekräftelse är viktigare än man tror.

så nu inleds en period av stabilitet. min första anställning varade precis tio år. sedan startade jag företag, konsultade och vikarierade under tio års tid. och nu är jag fast anstäld igen, kanske för en ny tioårsperiod.

eller inte - idag var sista dagen i skolan, rektor informerade om de eventuella planerna på att ombilda till friskola. det hela verkar skumt. han duckar alla frågor om ägande och makt. vi omformulerade frågorna för att få konkreta svar, men icke. så slutsatsen blir att makt och ägande hamnar helt i ledningsgruppen. så tycker inte jag att man ska göra. jag tror dessutom att det skulle löna sig att bjuda in personalen, många företag har insett detta. blir det så har väcker det en enorm massa frågor som jag inte går in på nu eftersom vi vet så litet. men jag tar upp detta här eftersom det kanske är finns fler skolor där liknade saker pågår. personalen träffas inte på två månader men när vi gör det kommer jag att ha tagit reda på mer om detta.

Vilken kanondag

2007-06-08T17:19:00.000+02:00

Strålande väder, skolavslutning för min egen sexåring på morgonen och min nia två timmar senare. Både jag och barnen var nog mer rörda än vi hade väntat oss.

Mitt i alltihopa fick jag den tjänst som just blivit ledig på skolan. Så nu finns det inga bekymmer på ett bra tag.

Ha en bra sommar allihop!

arbetsmarknaden för lärare

2007-06-06T10:20:00.000+02:00

när jag för ett och ett halvt år sedan sökte det vikariat som jag har nu gick det lätt. jag blev kallad till intervju på snart sagt varje ansökan jag gjorde. nu i maj sökte jag fyra jobb och kom på intervju på ett! arbetsmarknaden har nog blivit sämre för ma/no-lärare. till vissd el beror min upplevda skillnad på att jag sökte jobb under hösten förra gången och då fanns det inte så många tills vidaretjänster men nu sökte jag bara bra tills vidarejobb.

men eftersom jag tycker att jag borde vara attraktiv på arbetsmarkanden, har en bra cv osv blev jag bekymrad över att utfallet var så dåligt på mina ansökningar så jag ringde och kollade vad som hänt. en av skolorna hade fått massor av ansökningar. de sorterade bort alla obehöriga och kategoriserade resten som behöriga med minus respektive behöriga med plus. min ansökan hörde till den senare kategorin, vilket kändes bra, men där fanns även 13 andra bra ansökningar. fyra kallades på intervju och där var inte jag med. man kan säga att slumpen avgjorde och jag hade ingen tur just då. 4/14 chans på en intervju. det är 29 %. 1/4 av de intervjuade får jobbet. 25% av 29% är 7%. Om det är sju procents chans att få jobb på en ansökan så bör man söka omkring 14 jobb för att få ett.

Vi som fattade lpo94 då, bryr sig ingen om oss?

2007-05-15T10:41:00.000+02:00

Utredaren Leif Davidsson säger, ganska slagkraftigt, att lpo 94 i praktiken aldrig införts. Visst kan man se många exempel som tyder på det. Jag har jobbat på många skolor som jobbar på som om ingenting hänt sen LGr-80.

Men det finns faktiskt många som har fattat och som gör fantastiska saker utifrån lpo 94. Vi ska väl inte kasta bort detta?

PS jag har avslutat en kurs på lärarhögskolan och kommer kanske att skriva mer nu. DS.

it-industrin på offensiven i skolan igen

2007-03-26T22:41:00.000+02:00

jag har just deltagit i en tretimmars kurs på ActivBoard, det nya undervisningsverktyget som numera finns i mitt klassrum. jag har ju prövat det själv och är på sätt och vis förtjust. jag gillar it och detta hjälper mig i undervisningen samtidigt som jag känner mig smickrad och upplivad över att någon utvecklar ny teknik för skolan och att rektor satsar hela 15 000 kr (eller vad det nu kostat) på mitt klassrum.

under kursen fick jag se ett par miljoner finesser med programmet och det är verkligen häftigt, jag vill absolut lära mig mer. men mot slutet kom skepsisen krypande. varför talas det inget om den pedagogiska nyttan. det har hänt förr att it-industrin uppfinner saker som ska revolutionera undervisningen, men det gav inga förbättrade resultat. samma sak är det nu. ActivBoard, SmartBoard och vad de nu heter är mest bara traditionell förmedlingspedagogik i snyggare förpackning. hur får man in det sociokulturella perspektivet eller dialogperspektivet? det kan finnas vissa möjligheter men jag tror att nyttan mest handlar om att göra den katederundervisning som trots allt bedrivs litet mer spännande.

jag ska lära mig allt jag kan om tekniken för att kunna bedöma dess möjligheter bättre men jag tror att man får söka utveckla nya former för lärande på annat håll.

2007-03-18T13:57:00.000+01:00

här kommer ett litteraturtips . jag håller på med boken "Pedagogisk bedömning" där Lars Lindström och Viveca Lindberg varit redaktörer. texten "I förväg uppställda krav", av Per Måhl var mycket intressant. i korthet handlar den om att bredda begreppet kriterier. Måhl talar om kriteriebeskrivningar och standards. Han fördjupar det kriteriebegepp som finns i kursplanerna. Särskilt användbar är hans uppdelning i uppgiftsstandards, processtandards och resultatstandards.
det är så jag försöker jobba när jag skriver lokala kursplaner. jag tycker inte det blir tydligt nog om jag modifierar de nationella målen i min kursplan. jag försöker beskriva vilken typ av uppgifter eleverna kan förvänta sig i bedömningen, exemepl på ekvationer eleven ska klara eller liknade (uppgiftsstandards). jag försöker beskriva hur arbetet ska gå till och vilken typ av bedömning vi ska ha, exempelvis laborationer, inlämningsuppgifter, grupparbeten, prov, etc (processtandards ). jag försöker, i möjligaste mån, använda bedömningsmallar eller visa exempel på betygsatta elevarbeten (resultatstandards).
åtminstone gäller ovanstående i teorin. det är ganska mycket arbete att gå från några slappa mål och kriterier som ofta redan finns till en fullständig kursplan enligt ovan. man får göra litet i taget. det är därför jag samlar mina dokument på www.manotek.se så att jag och andraska kunna arbeta vidare på dokumenten nästa gång ett arbetsområde blir aktuellt.
detta hänger även ihop med progressionen, dvs det går att använda samma grunduppgifter i flera åldrar, så länge uppgifterna ges anpassade uppgiftsstandards, processtandards och resultatstandards. på så sätt sparar man planeringsarbete.

trubbigt verktyg för elevomdömen

2007-03-11T22:02:00.000+01:00

jag har ägnat veckans lediga tid åt podb, projekt och omdömesdatabasen, som vi använder för att skriva in omdömen inför utvecklingssamtalen. jag och en kollega beslöt at gå emot ordningen och registrera no-ämnena under no och inte under respektive ämne (helst skulle jag vilja sätta betyg i no och inte i bi, ke, fy, men så gör vi inte på min skola). vi skriver alltså fortfarande om de tre no-ämnena men vi gör det i ett och samma podb-formulär. vi sparar en massa klick och väntetid på det.
jag har skrivit det förut; jag gillar ikt och tror på utvecklingen i skolan, det kommer att bli bra så småningom men just nu är det enormt klumpigt, segt och halvfärdigt. dessa barnsjukdomar kommer naturligtvis att drabba digitala portfolios när man inför det med databasstöd eller på någon färdig kommunikationsplattform som exempelvis Rexnet.
en stilla undran - varför är det inte fler som skäller på de dåliga ikt-systemen vi har i skolan? somliga lärare är kanske nya inom ikt och har inte så mycket att jämföra med. jag misstänker att systemen får dessa användare att tappa självförtroende fast det är systemen som är kass inte användarna.
en annan grupp användare är de som vet att det är dåligt men tänker att det är för att det är i skolan, att det är brist på pengar och så vidare. denna grupp kan inte vara så liten som det verkar att döma av deras relativa tystnad. är det politiskt inkorrekt att kritisera ikt i skolan? det finns en fara i detta - en stor fara. utvecklarna behöver feedback för att bli bättre. beslutsfattarna behöver veta om en satsning är på väg att misslyckas. alla som har dåligt självförtroende måste få veta att systemen är dåliga. en cynisk tanke är att många i skolan har en strategi att vänta ut nymodigheterna för att de flesta satsningar ändå rinner ut i sanden (på grund av dåligt ledarskap?). den här metoden att tiga ihjäl förändringsprojekten tycker jag mig ha sett på andra områden också, typ lpo94.

ska björklund få sabba Lpo 94?

2007-03-06T09:43:00.000+01:00

nu händer det som oroat mig ända sedan jag startade bloggen, Björkis ska göra om läroplanen och kursplanerna. bort med processmålen och in med fler produktmål, gärna en detaljstyrning av vad som ska undervisas och hur. detta läste jag i lärarnas tidning. vad kan man göra för att stoppa honom. inte kan väl en minister styra så pass?

friskola - varför inte?

2007-03-02T18:38:00.000+01:00

min skola ska visst bli friskola, eller inte, men en ansökan kommer att skickas in utifall att. det hela handlar mest om att ha frihet att räkna på vad som lönar sig bäst efter att stockholms skolor överförts från stadsdelarna till utbildningsförvaltningen. i bromma går visst alla kommunala rektorer i liknande tankar och förmodligen ser det lika dant ut i hela stockholm.

förr bildade man friskola utifrån något av eller båda skälen:
- politisk övertygelse om att privatisreing är bra
- en pedagogisk idé och drivkraften att realisera denna

men nu handlar det bara om att få ekonomin att gå ihop. man säger att det är för elevernas bästa men talar tystare om vem som ska få kontrollen över bolaget som driver skolan och vem som ska få eventuell vinst. hur går det till om en rektor bildar friskola, vad har lärarna att säga till om? hur vet man vad priset är på en kommunal skola, för den måste ju kosta något?

det finns tusentals frågor och som vanligt lanserades denna kanonnyhet en torsdagseftermiddag i en sent aviserad obetitlad extrainfo.

visa pj portfolion!

2007-02-26T15:52:00.000+01:00

pendeln verkar just nu svänga tillbaks mot en traditionell kunskapssyn där bildning är lika med kunskaper vilket betyder ökat fokus på produkten. det har inte funnits så mycket av metoder, verktyg och vedertagna arbetssätt för att undervisa processorienterat. portfolio är ett sådant verktyg.

jag tycker det är viktigt att lyfta fram portfolions förmåga att visa processen. portfolion är därmed mycket viktig för den svenska skolans framtid. vi behöver den och andra verktyg för att utveckla arbetssät som är i linje med styrdokumenten. om vi inte lyckas med det kommer vi inte att nå dit som styrdokumenten pekar. som jag ser det har vi en framtida konkurrensfördel om vi lyckas genomföra lpo 94. självklart får vi inte tappa det som är viktigt i den klassiska bildningen på vägen. vi måste absolut tillföra mer individualisering, delaktighet i planeringen, processorientering, reflektion, dialog, mm i undervisningen. pj skrev om detta dilemma nyligen i en krönika i svd. han lutar visserligen förfärande mycket åt en åtegång till pluggskolan men jag läser honom ändå som att det finns ett intresse för det nya, han behöver bara få se konkreta exempel på detta. det är vår uppgift att konkretisera tankarna i styrdokumenten. portfolio är ett lämpligt verktyg för detta!

har björklund bara retorik?

2007-01-29T21:59:00.000+01:00

på matematikbienetten fick jag höra björklund invigningstala till omkring tusen matematiklärare. tror ni att han anpassade talet till åhörarnas förförståelse? nej han körde den enkla retorik som vi känner från tidningar och tv. jag hade hoppats att han hade mer att komma med, att björklund har läst på ordentligt och att han har hjälp av en duktig analysavdelning. om han hade bra på fötterna kunde jag acceptera att han senare förenklar budskapet för att nå fram till väljarna. men i så fall kunde han ju möta oss lärare på vår planhalva så att debatten för en gångs skull blev djupare. han skulle ha kunnat nämna vilka undersökningar han stödjer sig på när han talar om att resultaten är så dåliga i skolan. han kunde ha berättat vilken pedagogisk grundsyn han har. han kunde ha förklarat hur han menar att fler nationella prov skall leda till ökade kunskaper.
men, nej björklund pratar om att föra över resurser till lågstadiet fast begreppet saknar relevans idag. han raljerar över att inte veta skillnaden mellan median och medelvärde, vilket är g-nivå idag men kanske inte i hans gamla ordningsskola. han skämtar om att det är bra att lärarkåren är så gammal och påstår att det är dess erfarenhet som gör att de inte följer utbildningsministeriets rekomendationer och att det är tack vare detta skolan fungerar så bra. för detta får han applåder - inte hjärtliga men dock.
tänk det motsatta! tänk om lärarna lystet och gärna anammat lpo 94. Det hade varit värt en rungande applåd.

kollaborativt lärande med powerpoint

2006-12-13T11:47:00.000+01:00

en kurs jag läste fick mig att använda powerpoint på ett nytt sätt. jag har skrivit en rapport om detta och rapporten kan säkert ge inspiration till den som vill.

jag lät eleverna svara på frågor som jag ställde till dem i powerpointfiler. sedan fick eleverna ändra och förbättra varandras ppt. de gav också muntlig respons på kamraternas arbeten. jag tyckte det gav upphov till en bra inlärningssituation i datasalen. eleverna var också positiva.

behåll elevinflytandet på gymnasierna

2006-11-21T23:22:00.000+01:00

jag ser de upplysta tidningshusen i marieberg där en del av skoldebatten skapas. idag kunde vi läsa att björklund vill stoppa elevernas inflytande över gymnasieskolorna. ledarskribenten vid svenska dagbladet, p j anders linder lovordar förstås detta i sin blogg med argument som att man annars "undergräver skolans roll som vägledare och fostrare".
man kan inte tvinga fram demokrati, men låt de som vill praktisera demokrati göra det.
eleverna är ju nästan myndiga och långtifrån alla elever kommer i beslutande position. förmodligen är det de mognaste eleverna som deltar i besluten. kanske är de till och med klokare än många vuxna med rösträtt.
är det verkligen ett problem att eleverna får reel makt över sin tillvaro? ska valfriheten bara gälla vid skolvalet, genom skolpengen? det handlar ju bara om en del av makten över skolorna. skolledning och lärare har ju fortfarande en mycket stor makt över hur lärandet organiseras. visst törs vi släppa till en del av detta?
jag tycker att de skolor som vill borde få pröva att ge eleverna mer inflytande. det kommer fortfartande att finnas skolor som drivs mer traditionellt - och elever och föräldrar som trivs med det. låt oss behålla den mångfald som förra regeringen skapade. hejda rädslans politik!

att vara duktig är ganska lätt ibland

2006-10-30T20:39:00.000+01:00

tillbringade dagen på "mötesplats matematik" på fridhemsskolan och hörde bland annat några lärare från stockholms ma/no-profilskolor berätta om hur deras elever kommunicerar matematik. jag tyckte de gjorde bra saker, fast absolut inget märkvärdigt. eleverna fick veckouppgifter via en hemsida och sedan mejlade de in svaren, eleverna löste uppgifter i en mejlstafett och eleverna chattade och löste uppgifter.
ganska rättframma uppgifter som borde höra tillvardagen i alla skolor. men enligt statistiken som de presenterade i dag används it i alldeles för liten utsträckning. själv har jag gjort massor av liknande uppgifter med eleverna (exempelvis kofi annan och kosmologi) men jag har en bakgrund från internetbranschen.
så varför går det så långsamt framåt i skolans värld? fredrik jeppesen har skrivit om hur skolan missar chanserna genom tokiga storskaliga lösningar. jag kan bara instämma. efter en vecka med podb är man helt desillusionerad.
föredragshållarna idag förklarade flera gånger hur viktigt det är att möta eleverna på deras arena. msn har så gott som alla elever tillgång till. elever chattar hur mycket som helst men vuxna knappast alls. men om vi möter eleverna på deras planhalva ökar lusten att lära. om vi fyller deras verklighet med exempelvis matematik ökar lärandet.
tyvär avslutades föredraget med att de uttalade förhoppningar inför kommunens kommande plattform skolwebben (Rexnet). det är för sorgligt.

föräldrarna är mest konservativa i skolan

2006-10-30T16:28:00.000+01:00

vi som vill undervisa enligt lpo94 har en grannlaga uppgift i att övertyga föräldrarna. nedan två citat från pjs svd-blogg:

Expressens läsare stöder Björklund med 87-13
"Vad tycker du om kvarsittning och avstängning?
Välkommen tillbaka, äntligen! 61
I vissa fall kan det vara bra 26
Bestraffningar som hör hemma i en annan tid 13"
Läget 10:51 med 3669 svarande.

Aftonbladets läsare stöder Björklund med 92-8
Ställningen just nu:
Ja (91.6 %)
Nej (8.4 %)
Totalt har 22784 personer röstat.
Omröstningen startade 2006-10-26 07:36

stå upp mot alliansens skolpolitik

2006-10-21T23:54:00.000+02:00

Jag har en idé om att alla vi som bekymrar oss för folkpartiets skolvision borde engagera oss, samla argument, beskriva positiva exempel från skolan, referar bra forskningsresultat och höra av oss på alla möjliga sätt till Björklund m fl.
Jag tror att många avhåller sig från att höra av sig därför att de är rädda för att ha dåligt underbyggda argument eller vara illa formulerade. Man vill inte bli överkörd av någon skolbyråkrat eller förlöjligad av någon kollega eller förälder. Man kanske är rädd för vad skolledningen skulle tycka om man gav sig in i debatten.
En lösning kunde vara att ta fram ett malldokument som innehåller allt man kan behöva för att lämna synpunkter till politikerna. Sedan tar var och en in dokumentet i sin ordbehandlare, tar bort det man eventuellt inte ställer upp på, vässar en formulering eller två, lägger till ett personligt exempel osv. När man är nöjd skickar man iväg sitt dokument till adresserna på den medföljande mejlistan.
Jag tror att detta skulle kunna sänka tröskeln så att lärare orkar gå in i debatten. Vi skulle kunna få till en liten men vass motrörelse. Det skulle kunna förändra hela debatten så att den kom att handla om skola så som den (borde) se ut idag.

Förändringar i Stockholms skolor?

2006-10-18T12:03:00.000+02:00

Detta är överenskommelsen mellan Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna i Stockholms stadshus avseende
samarbetet mandatperioden 2006-2010.

"Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv till den
uppväxande generationen. Människor växer med kunskaper. Utbildning ger individen
möjlighet att öppna nya dörrar och se nya perspektiv. Bildning ger människor makt att forma
sina egna liv.
Vi har höga ambitioner med skolan. I Stockholms skolor ska alla elever kunna skaffa sig de
kunskaper de behöver för att växa. Akademiskt, kulturellt, tekniskt, idrottsligt – alla
begåvningar ska ges möjlighet att utvecklas och blomstra här."

det låter fint men va betyder det i praktiken? å ena sidan är det samma sak som står i styrdokumenten och förarbetena. å andra sidan vet vi ju hur det brukar låta när björklund pratar bildning - faktakunskaper, prov, betyg och ordning. när ska de bli mer konkreta månne?

meningen med att omarbeta

2006-10-17T10:35:00.000+02:00

Magistern skriver i en kommentar att "det är svårt att använda någon annans mtrl i undervisningen utan att bearbeta detta först och "göra det till sitt eget". "
jag håller helt med om detta. här i ligger mycket av glädjen i ¨lärarjobbet. man anpassar ett material til lden klass man ska ha och hoppas att detska passa bra, vara på rätt nivå, stimulera, entusiasmera, osv. när det verkligen klaffar blir man ju så glad och nöjd.
jag hoppas att mina lektionsdokument ska ge andra lärare ett digitalt underlag att ändra i. så att man slipper ta en kopia rakt av och dela ut.
men just det här fenomenet att lärare vill ändra och helst skapa sitt undervisningsmaterial själva tycker jag är mycket intressant. det vor kul att få fler kommentarer från er som läser.

behövs sajten?

2006-10-16T22:41:00.000+02:00

jag när den förhoppningen att min sajt ska bli känd av sig själv. folk ska googla och hamna där, somliga av dem återkommer, berättar om den för kompisar osv. men i verkligheten är det helt lugnt. ingen trängsel alls. då och då kommer en ströbesökare. själv står jag för två besökare om dagen i statistiken. en gång hemifrån och en gång från jobbet (upprepade besök från samma dator ger inga extra träffar).
då och då kommer det en besökare utifrån. jag känner förstås till en del sätt att marknadsföra sajten men jag vill ta det litet lugnt. sajten är inte på långa vägar klar. det är luckor här och där. det finns saker som jag skulle vilja förbättra. men ambitionen är att växa av egen kraft och bygga medans den växer.
den stora frågan som gnager inomm mig är huruvida sajten behövs. alla mina logiska resonemang bygger på att den är jätteviktig. men samtidigt vet jag att alla lärare verkar planera mest själva. de flesta verkar vilja ha det så. eller har jag missat något?
borde man verkligen uppfinna hjulet igen och igen?

olika ekonomiska ramar

2006-10-02T22:39:00.000+02:00

jag jobbade på nittiotalet på ett halvledarforskningsinstitut. vi hade inte obegränsat med pengar. det fanns till exempel många maskiner med prislappar över en miljon kronor som vi inte kunde köpa. men några hade vi råd med. men om man behövde mindre prylar så gick det bra att handla mot rekvisition. jag minns inte exakta gränsen, den ökades på genom åren, men den låg nånstans mellan ett par tusen och tio tusen, kanske. vi kunde handla först och motivera köpet i efterhand. oftast hade man egna projekt som man man hade det ekonomiska ansvaret för.

så om man behövde något så köpte man det. om det var bra för projektet så hade prylen man köpte ett högre värde än sitt pris. det hade varit tjänstefel att inte skaffa det som behövdes för att göra ett bra jobb. ofta köpte vi saker som inte blev så bra. men det är risker som hör till. bara slutresultatet blev bra.

i skolans värld är det inte alls så. det är snålt och fattigt. man förväntas trolal med knäna. allt ska man göra själv. det kan bli ganska tröttsamt ibland. ett skäl till att jag lägger ut planer och andra dokument på min sajt är att jag vill hjälpa andra att slippa uppfinna hjulet igen och igen.

nyligen upplevde jag hur det skulle kunna vara i skolan. jag undervisar i en lägre årskurs i syfte att marknadsföra min skola gentemot framtida elever. det anses viktigt och projektet har en liten budget. efter visst gunderande beslöt jag att bränna av alla pengarna på geobräden och instruktiva böcker i ämnet. sedan höll jag min lektion (som kommer att upprepas ett par gånger).

det blev en fantastiskt bra lektion. jag hade helkul. eleverna hade så kul att de inte ville sluta. några frågade till och med var de kan köpa geobräden. det var en underbar känsla.

mina lektioner brukar vara rätt kul men detta var i en annan division. dessutom gick planeringen på tio minuter och jag behövde inte våndas för om jag låg på rätt nivå osv. det är så här vi skulle jobba om vi var professionella. så är det bara.

min kompis i rapport

2006-09-08T22:39:00.000+02:00

vi pluggade ihop i uppsala i början av åttiotalet. nu för tiden ses vi inte så ofta men via rapport ser jag att han fortfarande har glöden kvar.

följ länken!

bloggarna ligger som en propp i mejlen

2006-09-05T09:49:00.000+02:00

under sommaren läste jag inte några blogginlägg och efter har jag inte hunnit. det känns aldrig som jag har tid att börja läsa. antalet inlägg från de bloggar som jag får flödade ligger idag på 201 stycken.

och om jag inte läser vad andra skriver ärdet inte så meningsfult att skriva själv heller...

en halv dator är också en dator

2006-08-16T17:47:00.000+02:00

tidigare hade vi två fungerande datorer vid ett eget bord. vi var fem användare. nu är vi sex stycken på tre datorer och datorerna står så finurligt placerade att vi delar på två. en dator står på gränsen mellan två skrivbord. jag behöver bara vrida på mig en aning så når jag "min" dator. fantastiskt! ;-)

så om det inte vore för att FileZilla inte funkar från skolans nätverk skulle jag börja lägga upp planer och sånt på min sajt med fritt, gratis undervisningsmaterial. den här allstå.

planeringar

2006-08-11T23:22:00.000+02:00

jag brukar spara lektionsplanerningar och sånt på nätet. tidigare var det mest för mig själv men nu har jag rensat och strukturerat om. allt är (i princip) fritt att använda och ändra i för den som vill.

det sitter för många lärare och uppfinner hjulet på nytt. det behövs konkreta exempel på hur undervisning kan bedrivas för att lyfta debatten. jag förklarar mer senare. ta en titt så länge.

här är det.

nu är jag på jobbet igen

2006-08-11T16:26:00.000+02:00

det har varit en alldels för fin sommar för att jag ska ha haft utrymme för några kommentarer. inlägg i dagspress och tv, som förtjänat bemötande har det inte saknats. jag hoppas att ni andra har gjort det. jag bor fortfarande på landet så jag har inte uppdaterat mig på vad ni skrivit. jag misstänker att mejlboxen rymmer en del meddelanden...

fortsättning om sänkta betyg

2006-06-15T23:51:00.000+02:00

i morgon ska vi diskutera bedömning och betygssättning. så jag funderar fortfarande över om hur och när elever kan få sänkt betyg.

när jag läste vidare på skolverkets betygswebb blev jag fundersam över detta svar:

"När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock avslutats, ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. Denna bedömning sker utifrån mål som bestämts lokalt med hänsyn tagen till de mål som eleven ska ha nått då ämnet avslutas ... Även för de högre betygen gäller att bedömningen ska ske utifrån kriterier som bestämts lokalt när den görs vid tidpunkter då ämnet eller ämnesblocket inte avslutats."
Ett betyg i årskurs 8 innebär givetvis inte med självklarhet att eleven får samma betyg i årskurs 9 eller i slutbetyget. Betyget i årskurs 8 talar om vilket kunnande eleven visat med avseende på de mål och kriterier som fastställts lokalt vid betygsättningstillfället."

här talar skolverket om en gradvis skärpning av kraven årskurs för årskurs. om eleven stannar upp i sin utveckling riskerar eleven att halka efter och komma under det nya årets uppnnåndemål. men de säger fortfarande inget om att elever skulle kunna försämra sig och hamna under ett redan nått lokalt mål.

klockrena fall där elever kan få sänkt är exempelvis i teknik där (rätt eller fel) mycken tid ägnas konstruktionsmålet. de andra målen jobbar vi mot i en takt av ett per termin. här ställs eleven inför helt nya krav och därmed finns risken att de missar ett mål och tappar sitt betyg, alternatvt får sänkt om de inte uppfyller kriterierna. sen kan man tycka att vi borde jobba mot alla mål parallellt men det är en anna femma. teknik är ett litet ämne och jag tyckerdet är svårt att ge eleverna undervisning mot alla mål samtidigt. det blir allt för komplext för eleverna.

efter midnatt och försent att skriva in betygen...

2006-06-08T00:20:00.000+02:00

... men jag hann i god tid. var färdig kl 19. men myndighetsutövandet är inte över än. det går att göra ändringar i efterhand. och våndan har inte släppt.

faktum är att det inte alls känns bra. när jag var nyare i yrket gick det lättare. ju mer man vet desto svårare blir det.

min föregångare satte högre betyg (i höstas) än vad jag tänkte sätta nu. i några fall har jag justerat upp min bedömning och i några fall har jag sänkt betyget. var ligger rätt nivå? om jag sänker betygen betyder det att han har gjort fel. om jag anpassar mina betyg så hade jag fel. för inte kan väl eleverna ha blivit sämre?

kan elever uppfylla kriterier för de högre betygen och sedan inte göra det? de kanske, just för tillfället, inte uppvisar de kvaliteter de har även om kvaliteterna finns där ändå? kan vg- och mvg-kvaliteter försvinna?

stoff kan man glömma. deet gör vi alla. och i så fall ska inte betyget ner säger skolverket. men de tar inte upp detta med processkunskaper eller kvaliteter, kan sådana försvinna?

jag vet att många skolor bockar av mål och kriterier efter hand och ser det som avslutade kapitel. på min skola säger ledningen att vi ska sänka om eleven försämrar sina resultat. det tycker jag tyder på en förlegad kunskapssyn, där stoffet är i fokus. de säger sig ha stöd i styrdokumenten men min arbetslagsledare minns inte var det stod. som vanligt har vi inte tid att diskutera sådant ordentlit. jag hoppas vi hinner med det efter avslutningen, men då har eleverna redan fått betygen.

betygshets

2006-06-06T11:58:00.000+02:00

jag har en klass kvar att rätta i det det allmänna provet. betygen ska vara inskrivna och klara på onsdag kl 23.59. det är tight med tid men det går. vi har gjort tre andra stora prov under terminen så bedömningsunderlaget är gott.

nu låter det som om jag är en förespråkare av många prov, men så är det inte. det råkar bara vara så att man tycker mycket om prov på skolan där jag jobbar. eftersom jag är ny denna termin har jag valt att göra som den andra parallella klassen gör. av någon slags rättvisskäl men framför allt för att det förenklar för mig. jag är inte den som ändrar allt från första stund. det gäller att ta reda på vad man har innan man börjar ändra. men nu kan det vara dags att utvärdera.

med många prov minskar möjligheterna att bedöma eleverna under lektionerna. eleverna är för upptagna av att plugga till proven. om jag föreslår en laboration tycker de att det stjäl tid från provpluggandet. om jag vill diskutera något intressant som bara råkar komma upp tycker eleverna att det är ineffektivt. proven bidrar alltså till ett mindre varierat lärande. detta bör förändras inför hösten. men med små steg så att eleverna fortfarande kan känna sig trygga.
det allmänna provet som vi haft visar också att eleverna glömt mycket. så är det förstås alltid men hos en del elever är det ganska allvarligt. man kan tänka sig att många elever mest pluggat inför provet och inte lärt på lång sikt eller verkligen förstått det de jobbat med. det är i så fall allvarligt.

eleverna är särskilt dålig på problemlösning. detta kräver ständig träning, diskussioner, skriftliga inlämningsuppgifter, mm. men sådant får inte riktigt plats i provhetsen.
det finns en parallell klass som har lyckats bra under dessa omständigheter. varför? samma lärare under flera år. samt den lärare som förespråkar proven. det kan vara farligt att bara kopiera en undervisningsstil. till höste måste jag ta en diskussion med kollegorna om hur vi ska lägga upp det.

sommarlov?

2006-05-17T20:30:00.000+02:00

jag har inte tagit sommarlov som magistern undrade. tvärtom verkar min skola hålla på någon dag längre. våra elever slutar tisdagen den 13:e. mitt sommarlov börjar fredagen den 16:e. min fempoängskurs duger bra att kompa bort dagarna i veckan därpå. alltid något bra med studier. men vart håller sommarlovet på attta vägen? alla jag frågat håller med om att lovet verkar krympa för varje år. vad säger ni?

sen hör det till saken att min håg att kritisera politiker har minskat på sistone. jag tycker att ni andra gör det så bra. och jag känner mig inte arg nog. vet inte varför. jag tro att att jag kommer att skriva om något nytt så småningom. min lilla ikt-och lärande-uppsats "En wiki i skolan" kan kanske ge någon ledtråd till vad det kommer att handla om framledes.

äntligen sommar

2006-05-08T22:26:00.000+02:00

min vår har varit fylld av aktiviteter som tagit tid från bloggandet. eller är det så att bloggandet tar tid från livet? nåväl, jag har även hunnit läsa en distanskurs om ikt och lärande. uppsats och oppositionsunderlag gjorde jag klart i helgen så nu återstår bara slutredovisningen på torsdag. det känns otroooligt skönt. nu kan jag läsa och skriva vad jag vill. eller låta bli för dendelen. vi får se vad jag hittar på.

ändringar i kursplanerna

2006-05-07T14:05:00.000+02:00

skolverket har skrivit ett förslag. det är inga större förändringar men skolverket menar att vi är för styrda av uppnåendemålen och inte jobbar tillräckligt mycket mot strävansmålen. det kan jag hålla med om. jag tror att det beror på att man på skolorna oftast inte har hunnit så långt i processen att ta fram lokala kursplaner. åd har man fokuserat det viktigaste och det bedöms uppnåendemålen vara. förhoppningsvis kommer vi så småningom fram till att diskutera strävorna. det finns en utreding som tittar på målstyrningen. dagens rapport handlar mer om att justera några brister som framkommit av pisa och timms. läs rapporten här.

ordningsstipendier

2006-04-20T21:42:00.000+02:00

min skola delar ut stipendier till elever med fina studieresultat som förebild för andra. detta tolkas som att endast elever som uppför sig väl kommer ifråga. en uppstudsig, fräck eller slarvig elev kan vara hur duktig som helst men inte få något stipendium. det är väl i sin ordning kan man tycka. skönt att äntligen få sätta åt de jäklarna? nej! det tycker inte jag. enligt min mening bör man försöka följa läroplanens intentioner även här. och då värderar vi kunskaper - inte ordning och uppförande.

stipendier med underliggande krav på ordning leder till godtycke. det ger signaler om att det ändå inte är någon idé för dem som handlat i onåd. det skrämmer kritikere till tystnad. det motverkar tankarna om elevinflytande om det finns en hemlig agenda. det finns många argument mot detta förfarande.

men kollegornas argument för att bara premiera de ordningssamma är också starkt. om inte skulle man sända helt fel signaler. om man kan bete sig illa och ändå få ett stipendium, då finns det ingen anledning att skärpa sig. jag håller med om att problemet finns. det är svårt att förklara detta för eleverna. men det är ett pedagogiskt problem. inget annat.

påsklov

2006-04-08T12:46:00.000+02:00

i förrgår hade jag tio utvecklingssamtal på 5h15´. personligt rekord men inget att vara stolt över. tyckte själv att jag var hygligt skärpt men vad tyckte föräldrarna och barnen? nåväl, med prov i mina båda klasser på fredagen tycker jag att jag har gjort en bra vecka. dags för påsklov i fjällen. provet handlade till stor del om det naturvetenskapliga arbetssättet, ett mål som inte så ofta fokuseras. eleverna tyckte det var det svåraste prov de haft men de presterade ändå bra tycker jag.

skolan och hemmet

2006-03-30T20:05:00.000+02:00

blev ordentligt förargad på en elev i dag. inte en av mina elever men jag blev så irriterad att jag ringe hem till elevens mamma. det brukar ta skruv men kvinnan förstod inte alls varför jag ringde.
- om det är problem får ni väl lösa det i skolan, förslog hon.

i sådana lägen kommer man inte längre, så jag visste inte vad jag skulle säga.
- skolan och hemmet har ett gemenasamt ansvar för elevens fostran, citerade jag läroplanen.

då kontrade mamman med att berätta om en bekant vars barn skolkat i fyra veckor utan att skolan hört av sig. visst är det fel, men mamman verkade inte reflektera över att föräldrar borde märka om barnen skolkar i flera veckor.

jag är numera inte arg på eleven (eller mamman längre) bara ledsen för hans skull.

vad har de emot blekingeborna?

2006-03-29T18:35:00.000+02:00

har inte haft något liv utanför utvecklingssamtalen men läste just kritans text om björkis. jag har kritiserat björkis så länge att jag nästan tröttnat. baylan däremot har jag inte ens orkat skriva om, så mossig har jag tyckt hans politik vara. men nu verkar det hända saker. björkis tossigheter har skapat en spelbar position för en baylansk motoffensiv. svd berättade häromdagen:
"Ibrahim Baylan var nyligen i Storbritannien, för att studera hur könsskillnader kan motverkas.
- Man har väldigt mycket katederundervisning, och långt sämre resultat än oss när det gäller pojkarna, så det kan knappast vara lösningen. "

debatten kan bli spännande framöver. tänk om baylan försvarar läroplanen och den moderna pedagogiken och alliansen intar bakåtsträvarnas ringhörna.

satsdelar och organisk kemi

2006-03-09T22:32:00.000+01:00

Lärarnas tidning skriver om ett fall snarlikt mitt resonemang om organisk kemi och ig. Det handlar om elever som måste lära sig väldigt mycket om satsdelar. Det är inte mitt ämne men jag svarade ändå på artikeln. En kopia av mitt svar återfinns här. Det är en modererad sajt så mitt inlägg kommer inte förrän imorgon.

"I kommentarerna till artikeln förs en diskussion om vilken kunskap som eleverna bör bibringas. Det är en intressant diskussion men den saknar kopplingen till styrdokumenten. Vi måste hålla oss inom ramarna från kursplanens uppnåendemål. Om det inte finns ett uppnåendemål för satsdelar kan vi inte kräva dessa kunskaper för betyget G. Och omvänt vi kan inte hålla inne betyget för en elev som inte lärt sig sådant som inte täcks av uppnåendemålen.
Så, finns det ett mål för satsdelarna? Det uppnåendemål som ligger närmast är:Eleven skall – kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator
Frågan är alltså om "tillämpa skriftspråkets normer" handlar om satsdelar. kanske det, jag vet inte. Jag är grundskolelärare i matte, no och teknik. Det jag vet är att det finns parallella fall inom no. Väldigt ofta undervisar man exempelvis organisk kemi (av tradition och därför att det kan anses vara grundläggande stoff) och ger åtgärdsprogram, mm till de elever som inte klarar provet. Detta förfarande är i strid med läroplan och kursplaner. Det finns många fler exempel på stoff som görs obligatoriskt i strid med styrdokumenten. Detta har jag mött på ett flertal skolor. Att vi, drygt tio år efter lpo 94, fortfarande inte fått kläm på detta är minst sagt beklämmande."

ny fågel del 2

2006-03-02T12:49:00.000+01:00

min norrländske vän skrev följade rader:

"Som du också säkert förstår så håller inte jag med dig. Det som i stora delar skiljer din och min uppfattning är att jag tycker mig se det hela utifrån ett faktiskt konstaterande, medan du bygger dina resonemang i hög grad kring vad du tror, åtminstone kan jag läsa att du tror lite mer än mig. Det är ju i och för sig inte otillåtet och inga framsteg skulle ju göras om inte nya idéer prövas.

Jag ska försöka mig på några troenden. En viktig utgångspunkt för diskussionen är ju, om vi ska ha en skola där grundläggande kunskaper garanteras och eleven utvecklas eller om vi ska acceptera en skola där eleven utan krav tillåts förverkliga sig själv. Om skillnaden i syn är så tydlig, då finns det inte utrymme till en meningsfull fortsatt debatt. Tyvärr tror jag att många inom skolans värld har blandat ihop begreppen utveckling av individen och självförverkligande. Utveckling bygger på att inlärda verktyg givits individen, verktyg att gå vidare, att möta högre studier och kraven i det framtida arbetslivet med rejält på fötterna. Ett självförverkligande innebär oftast en lättja där det viktigaste egentligen inte ens finns. En låt-gå mentalitet som är ett signum för flumskolan. Flumskolan, en skola där nya idéer, ofta av Skolverket (tidigare SÖ) signerade 3- och 4-bokstavskombinationer i versaler, avbytt varandra i en strid ström med jämna mellanrum. Många är de kolleger som likt modets växlingar hakat på än det ena än det andra av olika pedagogikprofeters hugskott. Och i centrum som testobjekt har de stackars eleverna varit. Undra på att det gått åt skogen. Stackars de många nu vuxna som knappt kan stava, än mindre klara elementär vardagsmatematik.

Förmodligen står varken du eller jag på svart eller vitt. Förhoppningsvis så anser väl de allra flesta i den svenska lärarkåren att grundläggande kunskaper behövs för varje individ för att kunna klara samhällets krav. Men jag tror alltså på en starkare styrning från centralt håll med tydliga krav. Du använder ordet "bakåtsträvande". Jag skäms inte för att använda vedertagen traditionell metodik i undervisningen, t ex klassrumsundervisning. Med de resurser som tilldelas idag så är den det absolut effektivaste sättet att förmedla grundläggande kunskaper. Jag läste en artikel i Skolvärlden för nåt halvår sedan om de finska framgångarna med skolan. Det framgick att de hade en betydligt större andel av s k traditionell undervisning jämfört med i Sverige. Dessutom var ordningskraven stora på eleverna.

Du hänvisar till friskolorna. Självklart kan friskolorna visa upp bättre resultat är kommunala skolor. Eleverna och deras föräldrar har ju själva valt denna friskola. Enbart det faktum att föräldrarna engagerat sig i elevens val av skola borgar ju för att detta i slutänden genererar bättre resultat.

Du gör en jämförelse med din egen skoltid. Jag kan också göra denna jämförelse med min skoltid som ung. Jag kom från en lägre klass, mina föräldrar hade inte haft råd att placera mig på en privatskola. Mina första lärare hade en mix av yrkesskicklighet och kunskap. Här ställdes krav men här gavs också sann kärlek till barnen. Alla fick samma förutsättningar oavsett bakgrund. Så är det inte idag. Till viss del kan jag jämföra mig själv med de unga som idag kommer från mindre välbeställda hem. Hem som inte har ekonomiska förutsättningar att placera sina barn i friskolor. En del barn med föräldrar som kanske har en brokig bakgrund. Dessa är en klar underklass och de har med dagens skola en mycket mindre chans att lyckas i skolan."

ny fågel i ankdammen

2006-03-02T00:03:00.000+01:00

visst är det mysigt med den relativa enighet som finns på skolbloggarna. en enighet som man kanske inte hittar i sitt lärarrum där det finns många fler åsikter. av någon orsak hittar de inte in bland kommentarerna på våra bloggar. inte i någon större utsträckning i alla fall. jag mejlade adressen till alla forna kollegor och fick artiga svar per mejl men inga mothugg.

men igår fick jag i alla fall ett mejl från en kompis i norr och han låter mig publicera sina tankar. jag lägger mitt svar i slutet av detta inlägg. men debatten har redan gått ett varv till. läs detta så länge. imorgon komer jag att lägga in hans svar på mina kommentarer.

här är mejlet:

" Hej Håkan!

E tipsade mig om din skolblogg. Jag har läst en del inlägg och har förstås tankar kring skolan.

Efter snart 30 år i skolan med början på högstadium, sedan på gymnasium och med undervisning i huvudsak på komvux men också varvat med en del kurser på gymnasiet de senaste 20 åren, så dristar jag mig att tycka till en del om skolan idag. Något desillusionerad är jag vad gäller ungdomsskolan idag. Den är på väg utför, det är helt klart. Dagens skola har från de allra första skolåren fostrat barnen till att skolan inte är speciellt viktig. Att underkasta sig det vi tidigare kallade "plugg" är inte nödvändigt numer. Att närvara vid lektionerna är heller inte självklart. Jag kan se förändringen eftersom jag med jämna mellanrum (vartannat/vart tredje år) fyllnadstjänstgjort vid kommunens gymnasieskola. Vi har till hälften förlorat en generation och jag tror att vi nu håller på att förlora merparten av dagens unga generation. Vad som dessutom är oroande är att innehållet styrt i kursplanerna har reducerats markant. Lägg därtill de urholkade kraven på vad som krävs för Godkänt så inser man vart åt allt är på väg.

En del av de här unga inser sin förödande okunskap när de kommer upp i 20 -- 25-årsåldern och söker sig därför till komvux. Men även här kan jag se inställningen till vad många tycker att studier handlar om. Man kommer och går på lektionerna ungefär som det passar. Trenden är tydlig för vissa personer när det gäller att stiga upp på morgnarna för att gå till skolan. Men egentligen ska de inte klandras -- de har ju gubevars från lågstadiet blivit intutade att ta ansvar för sig själv och sitt lärande. För några år sedan så hette det ju att barnen skulle "forska", dvs själva söka kunskap. Vilket kvalificerat svammel enligt mitt sätt att se det!! När barnet så småningom kommer upp till högstadiet -- hur kan någon tro att en tonåring frivilligt och med lust vill lära sig t ex dativ- och ackusativstyrande prepositioner i tyskan?

Med facit i hand och med utvärderingar från min undervisning på komvux (men även från ungdomsgymnasiet), så konstaterar jag att de allra flesta elever i grund uppskattar en undervisningsmetodik som bygger på lärarens förmedling av kunskap, givetvis med dennes yrkesskicklighet och fingertoppskänsla kompletterande hela spektrat av alternativa inlärningsmetoder (här gäller det att vara lyhörd och öppen för olika lösningar).

Att vända trenden till en fungerande ungdomsskola för framtiden, att förmå unga människor att förstå vikten av kunskap och inlärning, det har jag inget enkelt svar på. Lyckligtvis har vi en fungerande vuxenutbildning som räddar en hel del själar. Det är bara att hoppas att Sverige förstår att inte sabla ned den verksamheten.

Du har förstås läst Expressens politiske redaktör PM Nilsson och hans inlägg i Expressen i förrgår (26 feb): http://expressen.se/index.jsp?a=534989 Jag tyckte han träffade precis mitt på vad det hela handlar om.

Ha're gõtt! "

och mitt väldigt korta svar (jag ville svara direkt men hann inte ta tag i hela biten):

"som du förstår håller jag inte med pm nilsson. det han tycker är representativt för väldigt många i vår generation. man minns de stränga lärarna eftersom de var speciella, men kanske hade de också andra kvaliteter som vi inte såg då och ännu mindre minns nu. pm skriver ine något om sina lärare i svenska och so. var de lika stränga? eller var de kanske flummiga? om pm gick journalisthögskolan för ett antal år sedan var det säkerligen rätt flummigt där också. ändå har han fått ett bra journalistjobb.

hur som helst kan man inte komma ifrån att gårdagens skola lyckade ganska bra med att utbilda för ett sammhälle som vi blev yrkesverksamma i för ganska lång tid sedan. och dagens skola ska utbilda för ett framtida samhälle som garanterat ser rätt annorlunda ut än exempelvis det sjuttital när jag gick i skolan gjorde. jag tro inte att bakåtsträvandet är en lösning.

du har ju rätt i att skolan har förändrats och försämrats på många sätt. men jag tror på att fortsätta på den inslagna vägen. jag tror nämligen att det kan komma något väldigt bra ur en lpo94-skola som är fullt genomförd. min uppfattning är att de friskolor som ligger nära lpo94 gör bättre ifrån sig än kommunala skolor som ligger kvar i en äldre läroplan. det märks på meritpoäng men det märks på andra sätt också. fredrik jeppesen skrev om hur kinesiska skolansvariga var intresserade av den svenska skolan/läroplanen. det säger en del. visst måste man lära sig grunderna och reglerna för att komma ifråga för jobb/studier inom forskningen men man måste också kunna tänka utanför lådan, lateralt, kreativt, ifrågasättande. jag såg nyligen en amerikansk forskare avfärda asiatiska superpluggskolor där eleverna pluggade litteratur på universitetsnivå i tioårsåldern med orden "that´s not science""

grattis magistern!

2006-02-25T12:42:00.000+01:00

idag firar vi magistern som skrev sitt hundrade inlägg på bloggen en lärares reflektioner. själv skriver jag just det sextiofemte inlägget. min publiceringsfrekvens har avtagit. dels beroende på att jag jobbar igen men också för att mitt behov av att kommentera alla stolligheter som politiker, myndigheter, ledarskribenter m fl producerar minskat. tack vare alla ni andra som bloggar om skolan känner jag att motargumenten kommer fram även utan min medverkan.

kommer jag att fortsätta blogga då? ja, för min del har bloggandet övergått till ett slags virtuellt lärarrum. i skolan är jag för upptagen med att hinna allt praktiskt. jag sitter nästan aldrig ner i lärarrummet. vidare har nätet den stora fördelen att man kan välja att umgås med likasinnade. även om vi inte alltid tycker lika så har vi det gemnsamt att vi är starkt engagerade i skolfrågor. många kollegor saknar, underligt nog, detta intresse. det blir nästan pinsamt om man säger sånt vi skriver på bloggarna irl. varför är det så?

144 punkter skola

2006-02-20T19:24:00.000+01:00

idag presenterar alliansen sin utbildningspolitiska slutrapport. den innehåller 144 punkter med förslag på 51 sidor. vi som debatterar skola måste nog läsa den enär den kommer att ligga till grund för mycken debatt fram till valet (och därefter om det blir ett skifte).

bara g

2006-02-15T22:17:00.000+01:00

en av mina elever blev mycket besviken över att bara få g på sin inlämningsuppgift. när vi samtalat en stund kom vi fram till att en brist från min sida vara att jag inte hade redovisat bedömningskriterierna tillräckligt noga i detta fall. jag har nämligen introducerat så kallade bedömningsmatriser, ofta kallade rubrics, i mina klasser. de har många fördelar jämfört med att sätta poäng på prov. framför allt blir eleverna mer medvetna om sitt eget lärande. idag var det verkligen tråkigt att jag inte hade använt en bedömningsmall till uppgiften. i så fall kanske eleven hade sluppit sin frustration. jag länkar till en artikel som berättar mer om bedömningsmallar.

organisk kemi 3

2006-02-13T22:55:00.000+01:00

jag har fått ett förtydligandefrån skolverket. det lyder, kort och koncist, så här:

Man kan inte ha mål som ligger utanför de nationella styrdokumenten. Således kan man inte hålla inne godkäntbetyg för elever som inte når mål som ligger utanför de nationella styrdokumenten.

jag hade rätt i min tolkning och det är skönt att ha det svart på vitt. jag har nämligen en känsla av att detta kan vara kontroversiellt på många skolor. det är inte så att jag drar mig för en debatt i ämneslaget, men det kan vara klokt att ta det försiktigt eftersom många blir väldigt upprörda när man för fram dessa tankar.

läs förra inlägget.

är inte detta en stor nyhet?

2006-02-11T01:36:00.000+01:00

Ett pressmeddelande
"Utbildnings- och kulturdepartementet
Tydligare, färre och tidigare mål för grundskolan 2006-02-09 11:06

Grundskolans mål- och uppföljningssystem ska ses över. Idag fattade regeringen beslut om direktiven för utredningen.

- Syftet med utredningen är att skapa färre och tydligare mål så att fler elever ges förutsättningar att klara skolan. Utredaren ska också pröva behovet av nationella mål i lägre årskurser, säger skolminister Ibrahim Baylan i en kommentar till dagens beslut. En särskild utredare ska se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att utveckla kvaliteten i utbildningen. Avsikten med översynen är att bidra till ökad måluppfyllelse. Målsystemet ska vara tydligt för dem som är verksamma i skolan och enkelt att kommunicera med elever och föräldrar. Målen bör bli färre och tydligare så att de enklare kan följas upp på alla nivåer i systemet - på elevnivå, på skolnivå, på huvudmannanivå och på den nationella nivån - både i läroplanen och i kursplanerna.

Tydligare målsystem
Utredaren ska pröva om dagens system med mål att sträva mot och mål att uppnå kan utvecklas och göras tydligare eller om det bara ska finnas en typ av mål. Strävan är att göra målen tydligare och lättare att följa upp.

Mål vid fler tillfällen och tidigare
Utredaren ska lämna förslag till ett system med mål och avstämningstillfällen vid fler tillfällen under tiden i grundskolan än i dag. En utgångspunkt ska vara att nationella mål ska fastställas för grundskolans tidiga år, dvs. för årskurs 2 eller 3.

Vidareutveckling och anpassning av uppföljningssystemet Utredaren ska lämna förslag till hur uppföljningssystemet bör anpassas till de föreslagna förändringarna samt till hur det i övrigt kan vidareutvecklas och stärkas. Det gäller såväl för den enskilde elevens studieutveckling som för skolnivån, kommunnivån och den nationella nivån.

Bakgrund
För det första har dagens målsystem haft svårt att få genomslag i skolan. Systemet med mål att sträva mot och mål att uppnå upplevs som komplext av många av dem som är verksamma i skolan. Många upplever dessutom en "målträngsel" p.g.a. att antalet mål i läroplanen och kursplanerna är stort och att mål från tidigare läroplaner ofta lever kvar parallellt med nya mål.

För det andra finns det behov av att stödja målarbetet genom att ha mål vid fler tillfällen än som i dag i årskurs 5 och 9. Det behövs bl.a. för att bättre kunna bidra till en likvärdig utbildning, bl.a. mot bakgrund av variationerna i studieresultat mellan olika skolor samt mellan flickor och pojkar. För det tredje måste uppföljningen av måluppfyllelsen utvecklas på alla nivåer i systemet. Genom att mål införs vid fler tillfällen under grundskolan och motsvarande skolformer skapas bättre förutsättningar för detta.

Kontakt:
Nils Vikmång Politiskt sakkunnig 08-405 35 12 nils.vikmang@educult.ministry.se "

en blogg i skolan

2006-02-11T00:39:00.000+01:00

jag har startat en blogg för min klass. syftet är dels att informera om läxor, studiebesök och sånt men också att försöka skapa en bättre gruppkänsla i klassen. både föräldrar och elever är positivt inställda, rent av förtjusta. jag hoppas att det håller i sig.

det fungerar så att jag skriver små inlägg om vad som händer i skolan. dels berättar jag om utflykter, studiedagar mm och dels berättar jag om hur klassen och eleverna fungerar tillsammans. de har fått både ris och ros. elever och föräldrar går in och kommenterar ibland och bloggen har haft tjugotalet besök per dag.

en elev som är duktig på att notera sina läxor i sin kalender har tagit på sig att skriva in vilka läxor klassen har i en veckoöversikt. samtidigt skriver jag förtydliganden av några öppnare hemuppgifter som eleverna tycker är besvärliga.

vi bestämde idag att en elev i elevrådet och en som deltar i klassresegruppen ska få bli medlemmar i bloggen med uppgift att berätta vad som händer inom deras respektive område.

skolan i valet

2006-02-11T00:23:00.000+01:00

visst ser det ut som om skolan blir en stor valfråga. moderaterna tar med sig övriga i alliansen och slår sig ihop med mp för att lägga förslag om ändringar i skollagen i riksdagen.

organisk kemi 2

2006-02-02T16:20:00.000+01:00

jag skickade följande frågor till skolverket.
1. Kan man, på en skola, ha lokala uppnåendemål som ligger utanför vad som krävs i de nationella styrdokumenten? Ett exempel är lokala mål för organisk kemi, trots att där saknas sådana uppnåendemål i nationella kursplanen för kemi.
2 Antaget att man kan ha sådan mål, som beskrivs ovan, för undervisningen. Kan man hålla inne med godkäntbetyget för elever som inte nått detta mål?

och fick detta svar:
De nationella kursplanerna bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska utformas för att leda mot de nationellt fastställda målen. I den lokala kursplanen handlar det om att konkretisera målen och välja stoff som inte anges på den nationella nivån. De lokala kursplanerna kan således ha ett mer detaljerat innehåll än de nationella kursplanerna. De får dock inte strida mot de nationella målen. Du kan läsa mer om detta i Skolverket allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning. De lokala kursplanerna får inte ställa högre krav på eleverna än vad som framgår av de nationella kursplanerna. Således är de nationellt fastställda betygskriterierna tillämpliga även efter en lokal bearbetning av kursplanerna.

jag har bett om ett förtydligande (att de svarar ja eller nej) på mina frågor enär jag fortfarande undrar.

ig på organiska kemin 2

2006-01-27T22:28:00.000+01:00

vi har haft en studiedag för att diskutera visioner. det blev istället en mycket trevlig diskussion om pedagogik och lpo 94. nackdelen är att jag får en känsla av att ha sagt för mycket efter sådana tillfällen. det är ju inte alltid så högt i tak som man tror på skolorna. det kanske är mina hjärnspöken, men jag får för mig att många stämplar mig som flum. men det må vara så. jag står för vad jag tycker. och det finns ju alltid några som håller med. så även på den skola där jag är nu. det är allt från små försynta signaler, som att använda orden utvärdering och bedömning istället för prov, till ren frispråkighet.

jag har kommit ut ur garderoben när det gäller min syn på organisk kemi för min chef och i inlindade ordalag fått ok för min tokning och dess konsekvenser. lika bra tror jag att det gick när jag bekände färg för min arbetslagsledare, även om kommentarerna var av det mer hummande slaget. i slutändan kör man ändå sitt eget race. som lärare har man det fulla ansvaret. därför kan jag följa min tro. men därför kan de konservativa även köra efter sin tro.

jag har även mejlat skolverket med en undran om detta. tyvärr fick jag ett goddag yxskaftsvar. förmodligen tog de mig inte på allvar enär jag i tidsbristens lättja kopierade min egen bloggtext till mejlet. meningar utan versaler går tydligen inte hem på verket.

2006-01-26T23:45:00.000+01:00

om torsdagens artiklar i svd om skolverkets rapport att betygsskillnaderan ökar mellan bra och dåliga skolor, eller hur det nu var. det är väl ändå inte så konstigt. de skolor som har det tungt får dålig ekonomi och sedan går det ännu tyngre. problermen är 1 att skolpengen följer eleven oavsett vilka kostnader som eleven bär med sig och 2 att kommunerna skjuter till för litet pengar för att ta hand om problemen.

dessutom är det troligen så att frisolorna klarar sina uppgifter bättre därför att friheten från timplanen ger bättre ekonomi. skulle inte förvåna om husbygårdsskolan är med i timplaneförsöket.

ig på organiska kemin?

2006-01-20T21:38:00.000+01:00

har haft studiedag och läst skolverkets skrift Likvärdig bedömning och betygsättning.

kom att tänka på en intressant händelse på en tidigare skola jag jobbat på. man undervisade klassisk organisk kemi. eleverna rabblade metan, etan, propan, butan, ... elever testades med faktainriktade prov. somliga nådde inte upp till den satta g-poänggränsen och fick göra omprov tills de klarade sig. ingen elev klagade mer än måttligt över behandlingen. ändå finns det inget nationellt uppnåendemål som säger att eleven måste kunna organisk kemi över huvud taget. visst tillhör det grunderna i kemin och visst har vi vuxna drillats i det. men, det tillhör inte målen. jag undrar hur många elever i svenska gundskolor som genom åren tappat sugen och fått ig i kemi på grund av detta. det borde inte vara så.

självklart tycker även jag att organisk kemi är både viktigt och intressant, men det kan undervisas på andra sätt och i andra sammanhang. och framför allt kan bedömningen göras annorlunda.

länk till skriften http://www.skolverket.se/publikationer?id=1368

två sköna veckor

2006-01-20T20:36:00.000+01:00

nu har jag jobbat två veckor utan några som helst problem. det känns skönt men jag måste medge att jag hade väntat mig något mer motstånd. kanske har jag blivit en bättre lärare genom utbildning och erfarenhet. men viktigast var nog att jag hade förberett mig noga denna gång, till skillnad från när jag gick in i läraryrket för fyra och ett halvt år sedan. då hade eleverna gått en vecka av höstterminen med olika teporära lösningar. själv hade jag kört ner från fjällen över natten, bytt om i bilen och stegat in i klassrummet med en ytterst vag föreställning om vad jag skulle göra.

självklart blev jag helt bortkollrad av mina elever då och lika självkart gjorde jag saker mycket bättre denna gång. det är sånt här som ger perspektiv på tillvaron.

bloggar i skolan

2006-01-16T21:54:00.000+01:00

kollegiet skriver om bloggar i skolan. länkar till amerikanska bloggar där de har stora förhoppningar på bloggen som hjälpmedel i undervisningen. läsvärt tror jag.

själv har jag tänkt använda mig av en blogg i kontakten med föräldrarna och kanske även låta klassen ha en blogg. men jag vet inte om jag orkar driva det och ifall inte får det vara.

första veckan

2006-01-13T22:40:00.000+01:00

första veckan på nya skolan har avlöpt jättebra. klassen och jag kommer bra över ens. jag gillar dem ordentligt redan från början. på två sätt har jag dock inte varit sann mot mina ideal. jag har gett många och stora läxor och jag har haft en 45-minuterslektion där eleverna fick skriva av vad jag skrev på tavlan för att de skulle lära sig skriva labbrapport.

men större delen av tiden har jag bara varit så strikt som det kanske krävs när man är ny. jag har inte varit auktoritär utan trogen den humanistiska grundsynen och de demokratiska värderingarna, osv.

varför då läxor och katederundervisning? dels ville jag få föräldrarna på min sida och detta är vad som går hem hos dem. vi har haft föräldramöte och helt visst berättade jag kort vad jag står för. samtidigt står det helt klart att de flesta vill ha ordning och reda och rejäla baskunskaper.

dessutom vill jag skapa ett krismedvetande i klassen eftersom de ligger rejält efter. jag vill skapa en stämning av att det krävs annorlunda åtgärder. jag tror att det är bra att ta ut svängarna och visa på ett flertal undervisningsstilar för att de sedan ska uppskatta det jag vill göra. man måste visa att man kan reglerna först innan man kan bryta mot dem. eleverna har troligen en förväntan på mig som lärare som överensstämmer med den uppfatting deras föräldrar har. om man inte börjar på den traditionella planhalvan utan spelar progressivt med en gång kommer man att betraktas som flummig. jag vet att jag började för mjukt på mina två första introduktioner på nya skolor och det var svårt att reparera de misstag som begicks då.

till saken hör att vi hade ett föredrag av magnus waller på måndagens studiedag. han talade egentligen om ant men det kom att handla mycket om föräldramöten och hur man låter föräldrarna bli delaktiga och får deras mandat att undervisa eleverna. jag tog till mig mycket av vad han sa och tillämpade det. följdaktligen var jag mindre informerande och mer inrktad på dialog. jag pratade mycket om förväntningar och lät föräldrarna diskuter i bikupor. det var mycket lyckat. här var jag mer sann mot mig själv än vad jag väntade mig.

slirar tolgfors

2006-01-11T22:47:00.000+01:00

sven tolgfors skriver om hur skolan kan bli en stor valfråga och där risken är stor att det blir fler regleringar om sossarna får bestämma. frågan är om han är en mindre kålsupare, jag tycker han själv slirar på formuleringarna:
Moderaternas alternativ är tvärtom en tydligare målstyrning av skolan mot kunskapsmålen, stärkta kvalitetskrav, ...

vad döljer sig bakom kommentaren tydligare målstyrning? kanske mer styrning, fast i förklädnad?
och hur kommer kunskapsmålen att förändras? mot en traditionell kunskapssyn, eller en förlegad sådan?

man får verkligen hoppas att de inte önskar göra vad som faktiskt står skrivet, nämligen målstyra skolan mot kunskapsmålen.

man kan läsa mer om vad kunskap faktiskt är i en mycket bra bok av lars ingelstam, kampen om skolan. ISBN: 91-85096-881. = läst i helgen 2

i övrigt har jag tokstartat terminen med föräldramöte redan andra skoldagen (måndagen var studiedag). det känns mycket bra på alla sätt.

inte rss också intressant

2006-01-08T22:20:00.000+01:00

tog just en titt på Under Pausträdet, som så vitt jag kan se inte har rss. läsvärt!

läst i helgen 1

2006-01-08T19:31:00.000+01:00

Välkommen till verkligheten, en lärarintroduktion för år 1-6, av Magnus Nyberg läste jag trots att jag mest jobbar med år 7-9. anledningen till att jag läste boken trots att den handlar om yngre barn är att det inte finns så mycket litteratur i denna genre. boken är en handbok med konkreta råd och tips som underlättar i lärarens vardag. den riktar sig i första hand till ny-exade lärare men jag hade ändå ganska stort utbyte. jag gillar boken därför att magnus har en ödmjuk inställning och för att han verligen tar styrdokumenten på allvar. läs den, det kan jag verkligen rekommendera.

läs mer om boken på författarens hemsida.

rss äger fett ...

2006-01-06T22:45:00.000+01:00

... som mina ungar i förra skolan skulle ha sagt i våras. hur snackar de på min nya skolan? det får jag snart veta.

rss är så bra att det nästan är beroendeframkallande. alla inlägg på de bloggar som jag följer landar med automatik i mitt mejlprogram. jag slipper gå in på alla bloggar för att se om det hänt något. när jag skriver på min egen blogg vet jag precis vad ni andra skrivit. det ger en känsla av samhörighet som jag tycker om. här finns skälet till att jag inte skrev något när jag var på landet. jag har inte samma nyhetstörst som magistern som håller koll på det mesta. jag hade kunnat ta den bärbara och ringa upp internetgratis och blogga hur enkelt som helst. men då hade jag inte haft rss och då hade jag fått blogga utan förankring.

så om jag i bloggandets början var angelägen om att få fler besökare känner jag nu att det är viktigare med de som läser regelbundet som jag själv gör. jag tror att vi växer som lärare genom att göra detta och jag tror att det så småningom kommer att sprida sig. jag fick en snäll kommentar från "en liten tant" som skriver om allt möjligt och ibland om skolan. hon försvarar gymnasieelevernas rätt att läsa teoretiska ämnen även på de praktiska linjerna. argumenten är bra och jag vill gärna hålla med men jag håller ändå fast vid min tidigare ståndpunkt. men - det här är bloggandet när det är som bäst.

det har ju kommit många utspel i skoldenbatten under helgen, men jag har inte känt mig tvungen att kommentera allt. det är ingen risk att utspelen blir oemotsagda ändå. när det gäller utspelet om yrkesutbildningarna ligger mina åsikter nära per-ola jacobsons. även marg skriver tänkvärt. jag markerade även hennes text om lärares auktorisation som jag fann tänkvärd.

det blev mycket skrivet utan att jag hade något att komma med själv...

sten tolgfors bloggar

2005-12-24T00:38:00.000+01:00

ta er en titt på den nya bloggen av sten tolgfors moderaternas talesman i skolfrågor. än så länge är det mest pajkastning mot baylan och mer ska det väl bli till valet.

god jul vill jag också passa på att önska er!

Margs handledare

2005-12-17T15:05:00.000+01:00

jag har bloggen marg goes to lärarhögskolan på min rss feed. jag tycker mycket om margs inblickar i skolan. den senaste handlar om att sätta betyg. läs den först innan du läser vidare här. ..

...visst är det hårresande!

denna handledare är kanske en rest från förr men kanske har hon större aktualitet än vi tror. stämmer hon inte rätt väl överens med de ideal som pj och bjöklund förespråkar. de borde gilla handledaren som ställer krav, sätter tydliga gränser, kräver faktakunskaper, betonar vikten av att ha rätt svar, använder prov flitigt och ofta sätter ut betyg. hon är ju långt ifrån den så kallade flumskolan.

eller ser vi i handledaren ett sorgligt exempel på hur det blev när lpo 94 genomfördes utan en tillräcklig satsning på fortbildning. i mina ögon är hon en lärare som varken tagit till sig den gällande läroplanen och kursplanerna eller de senaste rönen inom pedagogik och ämnesdidaktik.

ett av felen med dagens svenska skola är att lärare som margs handledare tillåts arbeta på detta sätt. att hon kan göra det utan att skämmas, utan att få kritik och utan att väcka anstöt är en gåta för mig.

verkligheten rymmer tyvärr många sådana dåliga lärare. den rymmer också många lärare som kan kallas flummiga i det att de tagit till sig det nya på ett för allt för okritiskt sätt. men ute i skolorna finns faktiskt många lärare som greppat vad det faktiskt handlar om. som jobbar i enlighet med styrdokumenten. marg ser ut att bli ytterligare en sådan. den svenska skolan behöver mer reflektion och debatt kring gällande styrdokument så att vi får alla att dra åt samma håll. en ny skollag eller nya styrdokument är inte alls nödvändigt just nu.

simpel populism

2005-12-15T22:39:00.000+01:00

folkpartiet har talat sig varma för fler och tidigare nationella prov och betyg för utvärdering av skolan men i den politiska pajkastningen glömmer sig björklund och avslöjar sig som den simplaste populist. döm själva i följande citat från artikeln "för lite lek i förskolan" i dagens svd.
Det bästa indikatorn är väl att föräldrarna är nöjda, det visar attitydundersökningar. Och jag har aldrig hört några protester kring förskoleklasserna.

Visst är det viktigt att föräldrarna är nöjda, men sen när blev de kvalicerade att utvärdera kvaliteten i förskolan?

inte längre lika anonym

2005-12-13T20:18:00.000+01:00

så går då bloggen in i ett nytt skeende, genom att jag som bloggare också är en känd lärare på en skola. i dagarna gick nämligen en inbjudan till föräldramöte ut i min blivande klass. det är inte helt osannolikt att några föräldrar googlar mitt namn. i så fall kommer denna blogg på första plats de dagar jag har en färsk text på min blogg.
det är alltså på sin plats att förtydliga att bloggen är jag som privatperson som reflekterarar över skolfrågor. det jag säger på bloggen har inget att göra med vad skolledningen eller andra på min skola tycker.
kanske borde det inte vara så, men jag kommer att bli försiktigare med vad jag skriver. mest för att jag måste undvika at skriva sådant som kan kopplas till enskilda elever eller lärare. samtidigt kommer bloggen närmare den praktiska verkligheten vilket förhoppningsvis gör den intressantare.

pedagogers låga anseende

2005-12-04T12:54:00.000+01:00

pj skriver i dagens ledare om ansvar i politiken i samband med tsunamikatastrofen. han önskar också större ansvar på andra områden och avfärdar oss pedagoger med följande ord:

I skoldebatten har såväl internationella mätningar som Skolverkets egen utvärdering lett till en välkommen tillnyktring. Äntligen diskuteras verkligheten i stället för pedagogernas fantasier.

har vi inte bättre anseende än så. pedagogernas fantasier! pj själv räds inte att förklara hur allt borde vara i skolan men vi som jobbar där och är utbildade för detta tilltros inte klara detta. står de svenska pedagogerna så lågt i allmänhetens ögon? risken finns. jag tror definitivt att lärarnas professionalitet måste öka om vi ska nå ett bättre anseende. och här räcker det inte med auktorisation som facken jobbar på. alla vi som jobbar i skolan måste bli bättre på att reflektera över och förklara vad vi gör och varför.

gymnasieskolan suger också

2005-12-01T13:09:00.000+01:00

så var det dags för gymnasieskolan att få sina fiskar varma. en utredning från skolverket
om gymnasieutbildade och högre studier visar att 20-åringar idag kan mindre än vad de gjorde förr. pj är starkt kritisk i sin blogg och på dagens ledarsida. sydsvenskan har startat en artikelserie på samma tema. bl a redovisas svart på vitt hur lth-studenternas mattekunskaper sjunker.

pj är inte nådig och jag håller med. resultaten är dåliga i hela skolan, från förskola till gymnasium. men när det gäller analys och åtgärder tycker jag annorlunda än pj. jag menar att vi ska jobba vidare utifrån befintliga läroplaner. pj föreslår en tillbakagång till gårdagens skola.

vi befinner oss i ett skede där lpo 94 så sakteliga håller på att införas. steget från lgr 80 var stort och det satsades för lite resurser på implementeringen. fortfarande finns det kommuner, skolor och lärare som inte har kommit så långt i processen. men det finns också många som har hunnit långt. på vägen har man gjort många kostsamma missar; eleven som forskare, blind tilltro till internet, individualisering som lämnar eleven i sticket, osv. detta gör det lätt att hitta dåliga exempel och bunta ihop dem till en summering av skolan som en flumskola. men det ör fel. det vet vi som jobbar i skolan.

förmodligen skulle det gå att visa att även elever i universitet och högskola presterar sämre än vad eleverna gjorde tidigare. den eftergymnasiala utbildningen är inte heller oföränderlig. stoffet förändras i en rasande takt. det kommer ny pedagogik och nya metoder. på många ställen (läkare, jurister, tekniker) används problembaserad inlärning, pbl. när jag pluggade teknisk fysik fanns det två former av kunskapskontroll, laborationsrapporter och tentor. tentorna var betygsgrundande och utan konkurrans det viktigaste testet. det fanns en studieteknik som gick under namnet tenta-lätt-metoden. den gick ut på att lära typlösningar från gamla tentor utantill. det gick att klara godkänt på det viset och många tog till den metoden när tiden inte räckte men poängen behövdes för studielånets skull. självklart var det inte en bra metod, det visste alla. som tur är, för min del, föll bitarna på plats när jag jobbade. genom att arbeta med praktiska fysik- och teknikproblem fick jag fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. men det hade ju varit bättre om denna inlärning hade skett på teknikum och inte efteråt. det är därför ett framsteg och inte flum när högskolorna använder pbl idag.

det finns en skilland mellan grundskolan och gymnasiet. grundskolan är obligatorisk och har en uppgift att utbilda samhällsmedborgare med goda grundkunskaper i kärnämnen, orienteringsämnen, och praktiskt estetiska ämnen. en bredd för alla. kärnämnena är en spärr som måste passeras för behörighet till gymnasiet. det är ok. men sen upprepas kärnämnena i matte a, osv. det krävs att alla på gymnasiets alla linjer ska läsa matte a m fl kurser. detta är inte bra enligt min åsikt. någon gång måste eleverna få börja specialisera sig och välja bort ämnen. annars blir gymnasiet en skola för ingen.

jobb till våren

2005-11-29T14:27:00.000+01:00

jag skrev på för en skola i förra veckan. det är ett vikariat under våren i en ma/no-profil vilket känns stimulerande. jag är verkligen sugen på att börja jobba igen, även om jag trivs bra som pappaledig.

det var lätt för mig att få jobb. så gott som alla ansökningar ledde till intervju och jag hann få ett par jobberbjudande innan jag slog till.

förmodligen kommer jag att skriva mer om kursplaner och lektionsplanering framöver och till våren kommer säkert bloggen att handla om konkreta skolsituationer. men den gamla inriktningen ska finnas kvar parallellt.

populär sälutbildning

2005-11-29T14:19:00.000+01:00

den särskilda lärarutbildning, säl, som jag har gått är populär hos kommunerna berättar dn. under försöksperioden har 5000 personer nått lärarbehörighet. de flesta av dem var obehöriga som kompletterat tidigare utbildningar. andra har kompletterat sina lärarutbildningar.

min erfarenhet av utbildningen är att det gav mycket att plugga samtidigt som jag jobbade. det var lätta att omsätta de nya kunskaperna i praktiken. det gick fort att testa vad som funkade för mig. jag tror att jag präglades av en kultur där reflektion och ständigt lärande är en viktig del.

sedan hör det till saken att jag aldrig hade gett mig in på en traditinell lärarutbildning med allt vad det innebär av studielån och blodpudding. det funkar inte med familj, jag kanske är för gammal för det och jag har ju redan en examen.

det livslånga lärandet är inte bra en floskel - i säl-utbildningen pågår det. låt sälfärsöket bli permanent.

försvinnande historia

2005-11-22T11:23:00.000+01:00

ok, nu fattar jag vad fp menar om att historia m fl ämnen kan försvinna i den timplanelösa skolan- gp har en lång debattartikel. jag tycker de har en poäng eller två. samtidigt tycker jag att kursplaneerna och målstyrningen tillräcklig värnar ämnena. problemet är snarare att eleverna ofta inte är tillräckligt delaktiga i och informerade om målen för undervisningen i den timplanestyrda skolan.

jag var på timplanelösa vittra igår och de gör mycket för att lyfta fram målen i projektarbetena. de är generellt bättre på detta än somliga lärare jag har sett i timplaneskolor.

insändare i svd av bernt lundh

2005-11-22T10:49:00.000+01:00

svd insändarsida häromdagen.

det är ett mycket bra svar på gnället över förslaget att slopa timplanen. läs den.

kan vi begära att alla elever når g?

2005-11-18T11:31:00.000+01:00

uppnåendemålen är förvisso satta så lågt att alla elever i grundskolan ska ha möjlighet att nå dem. men i somliga fall lyckas man inte. det kan gälla elever:
* med dyslexi
* med bokstavsdiagnoser
* som saknar motivation och stöd hemifrån

den senare gruppen torde vara den största och den med störst ökningstakt. i så fall är frågan hur man motiverar dessa elever. mitt svar är att det fungerar bättre med modern pedagogik än med föråldrad.

lösningen stavas snarare tematiskt arbete, ämnesintegrering, timplanelöst, elevstyrt, mm än ordningsregler, stoff, läxor, betyg och skollag.

timplanedelegationens rapport

2005-11-17T22:33:00.000+01:00

den finns att läsa på regeringskansliet.

den innehåller mycket intressant, men den är lång. jag hinner inte läsa den nu. någonstans måste det väl finnas någon liten bisats som ger björklund fog för att påstå detta om att historia och geografi riskerar att försvinna.